Hesekiel 17
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gåtan om den stora örnen
17 Sedan kom detta budskap från Herren till mig:
2 Du människa, ge Israels folk den här gåtan:
3-4 En stor örn med starka vingar och med fjädrar i många färger kom till Libanon. Han bröt av toppskottet på den högsta cedern och tog det med sig till ett land som bedrev handel. Där planterade han det i en stad med många köpmän.
5 Han planterade utsäde från sitt land i bördig jord bredvid en bred flod, där det växte upp lika snabbt som pilträd.
6 Det slog rot och blev en lågväxande men utbredd vinstock, som vände sig mot örnen och fick starka grenar med rikt lövverk.
7 Men när en annan stor örn med väldiga vingar och stora fjädrar kom, sträckte vinstocken sina rötter och grenar mot honom i stället,
8 fastän det redan var planterat i god jord och fick tillräckligt med vatten så att det kunde bära löv och frukt.
9 Herren Gud frågar: Ska jag låta detta träd fortsätta att frodas och grönska? Nej! Jag ska dra upp det med rötterna! Jag ska hugga av dess grenar och låta löven falla av och vissna. Det kommer inte att krävas stor kraft att rycka upp det.
10 Ska vinstocken få växa vidare i sin nya jord? Nej, den kommer att fullständigt torka bort när östanvinden blåser och dö i den jord där den växte så fint.
11 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:
12-13 Fråga rebellerna i Israel: Förstår ni gåtan om örnen? Jag ska berätta vad den betyder för er. Kung Nebukadnessar i Babylon, den första av de båda örnarna, kom till Jerusalem och förde bort dess kung och furstar, trädets högst belägna knoppar och skott, och tog dem med sig till Babylon. Nebukadnessar träffade en överenskommelse med en medlem av den kungliga familjen och fick honom att avlägga en trohetsed. Han tog en planta och planterade den i fruktbar jord bredvid en bred flod, och de högsta männen i Israels regering tog han som gisslan
14 för att Israel inte skulle kunna bli starkt igen och göra uppror. Men genom att ändå hålla sina löften kunde Israel bli respekterat och överleva som nation.
15 Men ändå gjorde Sidkia uppror mot Babylon och skickade sändebud till Egypten för att skaffa fram en stark armé med hästar så att han kunde strida mot Nebukadnessar. Men kommer Israel att lyckas efter att ha brutit alla sina löften på det sättet? Kommer hon att ha någon framgång?
16 Nej, för så sant jag lever, säger Herren, ska Israels kung dö. Nebukadnessar kommer att rycka upp trädet med rot och allt! Sidkia ska dö i Babylon, där den kung bor som gav honom makten och vars förbund han övergav och bröt.
17 Farao och hela hans armé ska misslyckas med att hjälpa Israel, när Babylons kung belägrar Jerusalem igen och dödar många.
18 Kungen i Israel bröt det löfte han gett, och därför ska han inte komma undan.
19 Herren Gud säger: Så sant jag lever ska jag straffa honom för att han bröt den ed han avlagt i mitt namn.
20 Jag ska kasta mitt nät över honom, han kommer att fångas i min snara och jag ska ta med honom till Babylon. Där ska jag straffa honom för hans förräderi mot mig.
21 De bästa soldaterna i Israel kommer att dödas i krig, och de som blir kvar i staden kommer att spridas för alla vindar. Då ska du veta att det är jag, Herren, som har talat.
22-23 Herren Gud säger: Jag ska själv ta den finaste och spädaste kvisten från den högsta cederns topp och plantera den på toppen av Israels högsta berg. Den ska bli en ståtlig ceder som ska bära rikligt med frukt på sina grenar. Alla slags djur ska samlas under den, och fåglar ska bygga bo bland dess grenar.
24 Och alla ska förstå att det är jag, Herren, som hugger ner de höga träden och låter de låga träden skjuta i höjden, att det är jag som låter gröna träd vissna och torra träd grönska. Jag, Herren, har sagt att jag ska göra det, och jag kommer också att göra det.
Hesekiel 17
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Örnen, cedern och vinrankan
17 Herrens ord kom till mig: 2 ”Du människa, ge israeliterna en gåta, berätta en liknelse för dem. 3 Säg: ’Så säger Herren, Herren: En stor örn med starka vingar och långa vingpennor, med täta fjädrar i många färger kom till Libanon och tog cederträdets topp. 4 Han bröt av toppskottet och tog det med sig till handelsmännens land. Där planterade han det i handelsstaden.
5 Han tog en planta från landet och planterade den i bördig jord. Han satte den som ett pilträd vid rikligt vatten. 6 Det slog rot och blev en lågväxande, utbredd vinstock. Dess rankor vände sig mot honom, och dess rötter förblev under honom. Så blev den till en vinstock, som fick grenar och sköt skott.
7 Men det kom en annan stor örn med stora vingar och täta fjädrar. Då sköt denna vinstock sina rötter mot honom och sträckte sina grenar mot honom från den plats där den var planterad, för att han skulle ge den vatten. 8 Den var redan planterad i god jord vid rikligt vatten, så att den kunde få rankor, bära frukt och bli till en utsökt vinstock.’
9 Säg: ’Så säger Herren, Herren: Ska den komma att grönska? Ska han inte dra upp dess rötter och riva av frukten, så att den torkar och de friska skotten vissnar? Det krävs ingen stor kraft eller människoskara för att rycka upp den med rötterna. 10 Den är planterad. Ska den komma att grönska? Kommer den inte att torka bort när östanvinden slår den, vissna på den plats där den var planterad?’ ”
11 Herrens ord kom till mig: 12 ”Säg nu till detta upproriska släkte: ’Förstår ni inte vad detta betyder?’ Säg till dem: ’Kungen av Babylonien kom till Jerusalem och tog kungen och furstarna och förde dem med sig till Babylon. 13 Sedan tog han en ättling av den kungliga familjen och slöt förbund med honom och lät honom svära en ed. Han förde bort de mäktiga i landet, 14 för att riket skulle hållas nere och inte kunna resa sig. Bara genom att hålla fast vid förbundet med honom skulle det bestå.
15 Men kungen gjorde uppror mot honom och skickade sändebud till Egypten för att skaffa fram hästar och en stark armé. Kommer han att lyckas? Kan den som gör så komma undan? Kan den som bryter förbundet komma undan?
16 Så sant jag lever, säger Herren, han ska dö i Babylon, den kungens land som gjorde honom till kung, för han föraktade eden han svurit honom och bröt förbundet han slutit med honom. 17 Farao och hans mäktiga armé och stora här ska inte vara till någon hjälp för honom i kriget, när belägringsvallar reses och stormningsramper byggs för att förgöra många liv. 18 Han föraktade eden och bröt förbundet. Han gjorde allt detta, trots att han gett sitt löfte. Han ska inte komma undan.
19 Därför säger Herren, Herren: Så sant jag lever, jag ska låta det komma över honom att han föraktade den ed han svurit i mitt namn och bröt mitt förbund. 20 Jag ska breda ut mitt nät över honom, han kommer att fångas i min snara, och jag ska ta med honom till Babylon. Där ska jag döma honom för hans trolöshet mot mig. 21 Alla hans flyende trupper ska falla för svärdet och de överlevande skingras för alla vindar. Då ska ni inse att jag, Herren, har talat.
22 Så säger Herren, Herren: Jag ska själv ta en kvist från den höga cederns topp och plantera den. Jag ska ta ett litet skott från den översta grenen och själv plantera det på toppen av ett högt och mäktigt berg. 23 På det höga berget i Israel ska jag plantera det. Det ska få grenar och bära frukt och bli till en ståtlig ceder. Alla slags fåglar ska bo där, bland dess grenar ska de finna skugga. 24 Alla markens träd ska förstå att det är jag, Herren, som gör det höga trädet lågt och låter det låga trädet skjuta i höjden, att det är jag som låter det gröna trädet vissna och det torra trädet grönska.
Jag, Herren, har talat, och jag kommer också att göra det.’ ”
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.