¹³ Om nu blodet från getter och tjurar och askan från en kviga, som stänktes på de orena,^[a] kunde helga dem så att de till det yttre blev rena, ¹⁴ hur mycket mer ska då inte blodet från Kristus rena våra samveten från döda gärningar, så att vi kan tjäna den levande Guden. Kristus bar ju fram sig själv som ett felfritt offer åt Gud genom kraften i den eviga Anden.

¹⁵ Kristus är alltså medlare i ett nytt förbund, för att de kallade ska få det utlovade eviga arvet, nu när han dött för att befria dem från överträdelserna som de begått under det första förbundet.

¹⁶ Där ett testamente^[b] finns, måste det bevisas att personen som skrev det är död. ¹⁷ Testamentet gäller ju först efter hans död; det träder inte i kraft så länge han lever. ¹⁸ Därför kunde inte heller det första förbundet instiftas utan blod. ¹⁹ När Mose hade läst upp alla lagens bud för hela folket, tog han blod från kalvar och getter, tillsammans med vatten, röd ull och isopstjälkar och stänkte det över lagboken och över allt folket. ²⁰ Sedan sa han: ”Detta blod bekräftar det förbund Gud har befallt er att hålla.” ²¹ På samma sätt stänkte han blod på tältet och på alla föremål som skulle användas där.^{[c] 22} Ja, enligt lagen renas nästan allt med blod. Utan att blod utgjuts finns det ingen förlåtelse.

²³ Det var därför nödvändigt att avbilderna av det som finns i himlen renades på det sättet. Men de himmelska tingen själva krävde ett mycket bättre offer. ²⁴ Kristus har ju inte gått in i någon helgedom som är gjord av människor och bara är en bild av den verkliga. Nej, han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud själv för vår skull. ²⁵ Hans offer var inte ett offer som måste göras om många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. ²⁶ Nej, då hade ju Kristus behövt lida gång på gång ända sedan världens skapelse. Men nu kom han vid tidsåldrarnas slut för att en gång för alla offra sig själv och därmed utplåna synden.

²⁷ Det är bestämt att människan en gång ska dö och sedan dömas. ²⁸ Därför offrades Kristus bara en gång, för att ta bort mångas synder. Men han ska uppenbara sig en andra gång, fast inte för syndens skull, utan för att rädda^[d] dem som väntar på honom.

⁴ Blod från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort synder.