Add parallel Print Page Options

Kung Salomo: Jag är här i min trädgård, min älskling och min brud! Jag samlar min myrra och mina kryddor och äter min honungskaka. Jag dricker mitt vin och min mjölk.De unga kvinnorna i Jerusalem: O, ni älskare, ät och drick! Ja, ät och drick er berusade av kärlek!

En oroande dröm

Flickan:En natt när jag låg och sov, var mitt hjärta ändå vaket. Då hörde jag rösten av min älskling, och han knackade på min dörr. 'Öppna för mig, min älskling, min älskade duva

Men jag sa: 'Jag har klätt av mig. Ska jag klä på mig igen? Jag har tvättat mina fötter, ska jag då smutsa ner dem?'

Min älskling försökte öppna dörren, och mitt hjärta bultade.

Jag reste mig upp för att släppa in honom. Mina händer droppade av parfym och mina fingrar droppade av underbar myrra, då jag låste upp dörren.

Jag öppnade för min älskling, men han var borta. Jag blev utom mig. Jag letade efter honom, men kunde inte finna honom någonstans. Jag ropade på honom, men fick inget svar.

Vakterna, som vaktar staden om natten fann mig. De slog mig och sårade mig och vakten på muren rev sönder min mantel.

Jag besvär er, ni Jerusalems kvinnor, att om ni hittar min älskling, så tala om för honom att jag är sjuk av kärlek.De unga kvinnorna i Jerusalem:

O du skönaste kvinna av alla, vad är det hos din älskling som gör honom bättre än andra, eftersom du ber oss om detta? Flickan:

10 Min älskling är solbränd och vacker och bättre än tiotusen andra!

11 Hans huvud är som renaste guld och hans hår är vågigt och korpsvart.

12 Hans ögon är som duvor vid vattenbäckar.

13 Hans kinder är som doftande kryddsängar. Hans läppar är röda liljor, hans andedräkt är som myrra.

14 Hans armar är som guldstänger, fullsatta med krysoliter. Hans kropp är som elfenben, med insatta juveler.

15 Hans ben är som Libanons cedrar, som marmorpelare på de finaste guldsocklar. Ingen kan mäta sig med honom.

16 Hans mun är skön och underbar på alla sätt. Sådan är min älskling, ni Jerusalems kvinnor, sådan är min vän.De unga kvinnorna i Jerusalem: Vart har din älskling tagit vägen, du skönaste kvinna av alla? Vi ska hjälpa dig att hitta honom.

Han:

Jag kommer till min trädgård,
    min syster och brud!
Jag samlar min myrra och mina kryddor
    och äter min honungskaka och min honung.
Jag dricker mitt vin och min mjölk.

Vännerna:

Ät, vänner, och drick!
    Berusa er av kärlek!

Hon:

Jag sov, men mitt hjärta var vaket.
    Hör, min älskade knackar på:
”Öppna för mig,
    min syster, min älskade,
min duva, min fulländade,
    för mitt hår är vått av dagg,
mina lockar fuktiga av nattens droppar.”
    ”Jag har klätt av mig.
Ska jag klä på mig igen?
    Jag har tvättat mina fötter,
ska jag då smutsa ner dem?”
    Min älskade stack handen genom dörröppningen,
och jag darrade i mitt innersta.
    Jag reste mig upp för att släppa in min älskade.
Mina händer droppade av myrra,
    från mina fingrar rann myrra
över dörrhandtaget.
    Jag öppnade för min älskade,
men han var borta, han hade gått.
    Jag blev utom mig.
Jag letade efter honom,
    men kunde inte finna honom.
Jag ropade på honom,
    men han svarade inte.
Vakterna, som gick omkring i staden, fann mig.
    De slog mig och gjorde mig illa,
och vakterna på muren slet av mig min sjal.
    Jag besvär er, Jerusalems döttrar:
om ni hittar min älskade,
    så tala om för honom[a]
att jag är sjuk av kärlek.

Vännerna:

Vad är det hos din älskade som gör honom bättre än andra,
    du skönaste bland kvinnor?
Vad är det hos din älskade som gör honom bättre än andra,
    eftersom du besvärjer oss så?

Hon:

10 Min älskade är strålande och röd[b],
    den främste bland tiotusen.
11 Hans huvud är finaste guld,
    hans hår är korpsvart och vågigt likt dadelklasar[c].
12 Hans ögon är som duvor vid vattenbäckar,
    de badar i mjölk och är som infattade ädelstenar.[d]
13 Hans kinder är som kryddsängar
    med doftande örter.[e]
Hans läppar är liljor
    och dryper av flytande myrra.
14 Hans armar är som stänger av guld,
    besatta med krysoliter.
Hans kropp är som elfenben,
    med insatta safirer.
15 Hans ben är marmorpelare
    på de finaste guldsocklar.
Hans gestalt är som Libanon,
    ståtlig som dess cedrar.
16 Hans mun är sötma,
    allt hos honom är ljuvligt.
Sådan är min älskade och min vän,
    ni Jerusalems döttrar, sådan är min vän.

Footnotes

  1. 5:8 Detta är en fråga i grundtexten: Vad ska ni tala om för honom? men svåröversättlig till svenskan p.g.a. Jag besvär er… Den svåra satskonstruktionen har föranlett tolkningsförslaget: Tala inte om för honom…
  2. 5:10 Ordet röd, möjligen rödbrun, syftar dels på hudfärgen, dels på maskulina egenskaper.
  3. 5:11 Ordets exakta betydelse är osäker.
  4. 5:12 Innebörden i versens senare del är osäker i grundtexten.
  5. 5:13 Eller: kinder är som kryddsängar, där doftande örter växer.