14 En gång under veteskörden[a] gick Ruben ut på marken och fann kärleksäpplen[b] som han tog med till sin mor Lea. Då sade Rakel till Lea: ”Ge mig av din sons kärleksäpplen.” 15 Men hon svarade henne: ”Är det inte nog att du har tagit min man? Ska du ta min sons kärleksäpplen också?” Rakel sade: ”Han får ligga med dig i natt om jag får din sons kärleksäpplen.”

16 När Jakob kom hem från marken på kvällen, gick Lea och mötte honom och sade: ”Du ska komma in till mig, för jag har gett min sons kärleksäpplen som lön för dig.” Så låg han med henne den natten. 17 Gud hörde Lea, och hon blev havande och födde en femte son åt Jakob. 18 Då sade Lea: ”Gud har gett mig lön för att jag gav min slavinna åt min man.” Och hon gav honom namnet Isaskar[c].

19 Lea blev havande igen och födde en sjätte son åt Jakob. 20 Då sade hon: ”Gud har gett mig en god gåva. Nu ska min man bo hos mig[d], eftersom jag har fött sex söner åt honom.” Och hon gav honom namnet Sebulon[e].

21 Därefter födde hon en dotter och gav henne namnet Dina[f].

22 Men Gud tänkte på Rakel. Gud hörde henne och gjorde henne fruktsam. 23 Och hon blev havande och födde en son. Då sade hon: ”Gud har tagit bort min skam.” 24 Och hon gav honom namnet Josef[g] och sade: ”Herren ska ge mig en son till.”

Jakobs avtal med Laban

25 När Rakel hade fött Josef[h], sade Jakob till Laban: ”Låt mig resa. Jag vill bege mig hem till min bygd och till mitt land. 26 (A) Ge mig mina hustrur och mina barn som jag har arbetat hos dig för, så ger jag mig av. Du vet ju själv hur jag har arbetat för dig.” 27 Laban svarade honom: ”Låt mig finna nåd för dina ögon. Genom spåtecken[i] förstår jag att Herren har välsignat mig för din skull.” 28 Han tillade: ”Bestäm vad du vill ha i lön av mig, så ska jag ge dig det.”

29 Jakob sade till honom: ”Du vet själv hur jag har arbetat för dig och vad det har blivit av din boskap hos mig. 30 Det lilla du hade innan jag kom har förökat sig och blivit mycket, för Herren har välsignat dig var jag än gått fram. Men när ska jag få göra något för mitt eget hus?” 31 Han svarade: ”Vad ska jag ge dig?”

Jakob sade: ”Du ska inte ge mig något alls. Om du gör som jag säger ska jag fortsätta som herde för din hjord och vakta den. 32 Jag vill gå igenom hela din hjord i dag och skilja ut alla spräckliga och brokiga djur – alla mörka djur bland lammen[j] och de brokiga och spräckliga bland getterna. Det ska vara min lön. 33 När du sedan kommer för att se med egna ögon vad som blivit min lön, då ska min rättfärdighet vara mitt vittne. Alla getter hos mig som inte är spräckliga eller brokiga och alla lamm som inte är mörka ska räknas som stulna.” 34 ”Det är bra”, sade Laban. ”Det får bli som du har sagt.”

35 Samma dag skilde Laban ut de strimmiga och brokiga bockarna och alla spräckliga och brokiga hongetter, alla som det fanns något vitt på, och alla lamm som var mörka. Dessa lämnade han i sina söners vård. 36 Han satte ett avstånd på tre dagsresor mellan sig och Jakob. Och Jakob fick sedan vakta Labans övriga hjord.

37 Men Jakob tog färska käppar av poppel, mandelträd och lönn och gjorde vita ränder på dem genom att skala av barken så att det vita på käpparna syntes. 38 Sedan lade han käpparna som han skalat i rännorna eller vattenhoarna, så att djuren hade dem framför sig när hjordarna kom för att dricka. De brukade para sig när de kom för att dricka. 39 När djuren parade sig vid käpparna blev djurens avkomma strimmig, spräcklig och brokig. 40 Sedan förde Jakob lammen åt sidan och ordnade de andra djuren så att de vände huvudena mot det strimmiga och allt det mörka i Labans hjord. Så skaffade han sig egna hjordar som han inte blandade med Labans hjord. 41 Så ofta de kraftiga djuren skulle para sig, lade Jakob käpparna framför djurens ögon i rännorna så att de parade sig vid käpparna. 42 Men när det var svaga djur, lade han inte dit dem. På det sättet fick Laban de svaga djuren och Jakob de kraftiga. 43 (B) Och Jakob blev mycket rik. Han fick mycket småboskap och dessutom slavinnor och slavar, kameler och åsnor.

Read full chapter

Footnotes

  1. 30:14 under veteskörden   Vid tiden kring maj-juni.
  2. 30:14 kärleksäpplen   Alrunan användes som afrodisiaka (jfr Höga V 7:13) och för fruktsamhet.
  3. 30:18 Isaskar   Anknyter till det hebreiska ordet för ”lön”.
  4. 30:20 bo hos mig   Annan översättning (så Septuaginta): ”upphöja mig”.
  5. 30:20 Sebulon   Anknyter till de hebreiska orden för ”gåva”, ”bo” och ”upphöja”.
  6. 30:21 Dina   Kan tolkas som kvinnlig form av Dan, ”skaffa rätt” (jfr 34:31).
  7. 30:24 Josef   Anknyter till de hebreiska orden för ”ta bort” och ”ge ytterligare”. Barnlöshet ansågs vara ett olyckligt öde (jfr 1 Sam 1:5f, Luk 1:25).
  8. 30:25 När Rakel hade fött Josef   Ca 1915 f Kr (jfr 41:46).
  9. 30:27 spåtecken   Längre fram förbjudet i Mose lag (3 Mos 19:31, 5 Mos 18:10f).
  10. 30:32 spräckliga … brokiga … mörka djur bland lammen   Normalt en mycket liten andel av dåtidens får och getter. En herde fick annars ofta 10-20% av de nyfödda djuren som sin lön.

14 En dag under veteskörden när Ruben var ute på fälten fann han några kärleksäpplen[a] som han tog med sig hem till sin mor Lea. Rakel bad då henne: ”Ge mig några av din sons kärleksäpplen!” 15 Men Lea svarade: ”Räcker det inte med att du har tagit min make ifrån mig? Nu vill du ha min sons kärleksäpplen också!”

Rakel sa: ”Han får ligga med dig i natt i utbyte mot kärleksäpplena.” 16 När Jakob kom hem från fälten den kvällen, gick Lea ut för att möta honom. ”Du måste komma till mig”, sa hon. ”Jag har nämligen gett min sons kärleksäpplen som betalning för dig.” Då låg han med henne den natten. 17 Och Gud svarade på Leas böner. Hon blev med barn igen och födde sin femte son åt Jakob. 18 Hon sa: ”Gud har belönat mig för att jag har gett min slavinna till min man.” Så gav hon honom namnet Isaskar.[b] 19 Sedan blev hon med barn igen och födde en sjätte son åt Jakob. 20 Då sa hon: ”Gud har gett mig en god gåva. Nu kommer min man att hedra mig för att jag har gett honom sex söner.” Och hon gav pojken namnet Sebulon.[c] 21 Senare födde hon också en dotter som hon gav namnet Dina.

22 Då kom Gud ihåg Rakel och hörde hennes böner och gjorde henne fruktsam. 23 Hon blev med barn och födde en son. ”Gud har tagit bort min skam”, sa hon. 24 Hon gav sonen namnet Josef[d], för hon sa: ”Må Herren ge mig ytterligare en son.”

Jakob blir en rik man

25 Efter att Rakel fött Josef, sa Jakob till Laban: ”Låt mig resa tillbaka hem till mitt land! 26 Låt mig ta med mig mina hustrur och mina barn som jag har arbetat hos dig för och resa min väg. Nog har jag väl arbetat tillräckligt för dig nu!”

27 Laban sa till honom: ”Visa mig välvilja och stanna! Jag har förstått genom spåtecken att Herren har välsignat mig för din skull. 28 Hur mycket vill du ha som lön? Jag tänker betala vad du än begär.” 29 Jakob svarade: ”Du vet hur troget jag har tjänat dig under alla dessa år och hur din boskap har blivit i min vård. 30 Du hade inte mycket när jag kom, men din rikedom har blivit enorm. Herren har välsignat dig genom allt jag gör. När ska jag få en chans att skaffa något åt min egen familj?”

31 ”Vad ska jag ge dig?” frågade Laban igen. Jakob svarade: ”Du ska inte ge mig någonting, men om du gör som jag föreslår, ska jag fortsätta att vakta dina får och getter. 32 Låt mig gå ut bland dina hjordar i dag och välja ut alla brokiga, spräckliga och mörka djur bland fåren och dem som är spräckliga och brokiga bland getterna. Ge dem till mig som lön. 33 Så ska min hederlighet kunna testas i framtiden när du kommer för att se vad som blivit min lön: om det finns några getter i min hjord som inte är brokiga eller spräckliga eller får som inte är mörka, så ska de betraktas som stulna.”

34 ”Överenskommet!” svarade Laban. ”Vi gör som du säger!”

35 Redan samma dag samlade han ihop alla bockar som var strimmiga och brokiga, alla getter som var brokiga eller spräckliga, alla med vita fläckar och alla mörka bland fåren. Han överlämnade dem till sina söner. 36 Han höll tre dagsresors avstånd mellan sig själv och Jakob, medan Jakob vaktade resten av Labans hjord.

37 Jakob tog friska skott från poppel, mandel och platan och skalade av delar av barken, så det blev vita strimlor i den. 38 Han lade ut käpparna han skalat strimlor på vid vattenhoarna, så att djuren hade dem framför sig när de kom för att dricka. De parade sig när de kom för att dricka. 39 Hjordarna parade sig alltså framför käpparna, och deras avkomma blev brokig, spräcklig och strimmig.[e] 40 Jakob förde sedan undan ungdjuren i en egen hjord. De övriga djuren ställde han mot de strimmiga och mörka i Labans hjord. Så skaffade han sig egna hjordar som han inte blandade med Labans. 41 Varje gång de kraftiga tackorna skulle para sig, lade han fram de strimmiga grenarna i hoarna, så att de parade sig framför dem. 42 Men när de svaga djuren skulle para sig, lade han inte dit dem. Så fick Laban de svaga djuren och Jakob de starka. 43 Jakob blev mycket rik och hade stora flockar av småboskap, många slavar och slavinnor, kameler och åsnor.

Read full chapter

Footnotes

  1. 30:14 Troligtvis alrunor, Mandragora officinarum, vars gula, äppelliknande bär användes för att främja fruktsamheten. Man brukade också tillaga en kärleksdryck av alrunor. Rakel tog alltså till magi.
  2. 30:18 Isaskar kommer från hebreiskans lön eller belöning.
  3. 30:20 Sebulon kan anspela på hebreiskans ord för gåva, ära eller hedra och även hålla sig till eller bli kvar hos. Det är något osäkert hur Leas ord hedra ska förstås och översättas.
  4. 30:24 Josef kommer från hebreiskans ta bort och ge ytterligare.
  5. 30:39 Jakob tog till magi, men han erkänner senare att det var Gud som gav honom rikedomen. Se 31:9,42.