Sorgesång över Tyrus

27 Herrens ord kom till mig:

(A) ”Människobarn, stäm upp en sorge­sång över Tyrus. (B) Säg till Tyrus:

Du som bor vid havets portar
        och driver handel med folken
    i många kustländer,
        så säger Herren Gud:
    O Tyrus, du säger:
        Jag är den fullkomliga skönheten.

Dina gränser är mitt i havet,

    de som byggde dig
        gjorde din skönhet fullkomlig.

(C) Av cypress från Senir[a]

        gjorde de allt ditt träarbete.
    De hämtade en ceder från Libanon
        för att göra en mast åt dig.

Av ekar från Bashan

        gjorde de dina åror.
    De prydde ditt däck med elfenben,
        inlagt i ädelt trä
            från kitteernas öländer.

(D) Seglet av fint broderat linne

            från Egypten
        hade du som ditt baner.
    Mörkblått och purpurrött tyg
        från Elishas[b] öländer
            hade du till soltält.

(E) Sidons och Arvads[c] invånare

        var roddare åt dig.
    De vise, som du hade hos dig, Tyrus,
        dem tog du till sjömän.

(F) Gebals[d] äldste och dess vise

    tjänade dig med att täta
        dina fogar.
    Havets alla fartyg
        med sina besättningar
    tjänade dig vid din byteshandel.

10 (G) Perser, ludeer och puteer[e]

    var soldater i din här,
        ditt krigsfolk.
    Sköldar och hjälmar
        hängde de på dig,
            och dessa gav dig glans.

11 Arvads söner och din här

    stod runt omkring
        på dina murar,
    och män från Gammad
        var i dina torn.
    Sina stora sköldar hängde de upp
        runt om på dina murar,
    de gjorde din skönhet fullkomlig.

12 Tarshish[f] var din handelspartner, för du var rik på allt. Du fick silver, järn, tenn och bly i utbyte mot dina varor. 13 (H) Grekland[g], Tubal och Meshek[h] handlade med dig. Slavar och kopparkärl gav de dig i utbyte. 14 Arbetshästar, stridshästar och mulåsnor fick du som betalning från Togarmas land[i].

15 Dedans söner[j] handlade med dig, ja, många kustländer var dina kunder. Elfenben och ebenholts förde de till dig som betalning. 16 Aram[k] var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten. Rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader och fint linne, koraller och rubiner gav de dig som betalning.

17 (I) Juda och Israels land handlade med dig. Vete från Minnit[l], bakverk och honung, olja och balsam gav de dig i utbyte för dina varor. 18 Damaskus var din handelspartner, för du var rik på konstarbeten och allt slags gods. De kom med vin från Helbon och med ull från Sahar.[m] 19 Dan och Javan gav dig tvinnad tråd som betalning. De gav konstsmitt järn, kassia och kalmus[n] i utbyte mot dina varor. 20 Dedan handlade med dig med sadeltäcken att rida på. 21 (J) Araberna och Kedars[o] alla furstar tjänade dig med sin handel, med lamm och baggar och bockar drev de handel hos dig.

22 Sabas och Raamas köpmän[p] gjorde affärer med dig. Kryddor av bästa slag och alla slags ädla stenar och guld gav de dig som betalning. 23 Harran[q], Kanne och Eden,[r] Sabas köpmän, Assur och Kilmad[s] drev handel med dig. 24 De gjorde affärer hos dig med vackra kläder, med mörkblå brokigt vävda mantlar, med brokiga täcken, med välslagna, starka rep på din marknad.

25 Fartyg från Tarshish for i väg
        med dina bytesvaror.
    Så fylldes du med gods
        och blev mycket ärad,
            där du låg mitt i havet.

26 (K) Ut på vida vattnen

    förde de dig,
        dina roddare.
    Då kom östanvinden
        och krossade dig,
            där du låg mitt i havet.
27 Ditt gods, dina varor och din handel,
        dina sjömän och styrmän,
    de som lagade dina fogar
        och de som drev din handel,
    allt krigsfolk som fanns hos dig
        och allt manskap hos dig,
    ska sjunka ner i havets djup
        den dag du faller.

28 När dina sjömän höjer sorgerop

    bävar kustländerna.

29 Alla som ror med åror

        lämnar sina skepp.
    Sjömän och alla som far
        på havet stannar i land.

30 (L) De ropar högt över dig

        och klagar bittert,
    de strör stoft på sina huvuden
        och rullar sig i aska.

31 (M) De rakar sig skalliga för din skull

        och klär sig i säcktyg,
    de gråter över dig i bitter sorg,
        under bitter klagan.
32 Med jämmer stämmer de upp
    en sorgesång över dig,
        klagande sjunger de om dig:

Vem är som Tyrus,

        som bringats till tystnad
            mitt ute i havet?

33 När dina handelsvaror

    sattes i land från havet
        mättade du många folk.
    Med din mängd av gods
            och bytesvaror
        gjorde du jordens kungar rika.

34 Men nu, när du förlist

            och försvunnit från havet
        ner i vattnets djup,
    har dina bytesvaror
        och allt ditt manskap
            sjunkit med dig.
35 (N) Kustländernas alla invånare
    häpnar över dig,
        deras kungar står rysande
    med förfäran i sina ansikten.

36 (O) Köpmännen ute bland folken

        visslar hånfullt åt dig.
    Du har fått ett fasansfullt slut,
        du ska inte mer finnas till.”

Profetia mot kungen i Tyrus

28 Herrens ord kom till mig:

(P) ”Människobarn, säg till fursten i Tyrus[t]:

Så säger Herren Gud:

Ditt hjärta är högmodigt
    och du säger: Jag är en gud,
        jag tronar på en gudatron
            mitt ute i havet.
    Ändå är du bara en människa
        och inte en gud,
    hur mycket du än i ditt hjärta
        tycker dig vara en gud.

(Q) Se, du menar dig vara visare

        än Daniel[u],
    ingen hemlighet är dold för dig.
(R) Genom din visdom och ditt förstånd
        har du blivit rik,
    guld och silver har du samlat
        i dina förrådshus.
Genom stor visdom med vilken
            du drev din handel
        har du ökat din rikedom,
    och så har ditt hjärta
            blivit högmodigt
        för din rikedoms skull.

Därför säger Herren Gud så:
    Eftersom du menar
        att dina tankar är Guds tankar,
(S) se, därför ska jag låta främlingar
    komma mot dig,
        de grymmaste folk.
    De ska dra sina svärd
        mot din visdoms skönhet
    och orena din glans.
(T) De ska störta ner dig i graven,
    och du ska dö en våldsam död
        mitt ute i havet.

Ska du då säga till

    den som dräper dig:
        ’Jag är en gud’,
    du som är en människa
        och inte en gud,
    i händerna på den
        som genomborrar dig?

10 (U) Du ska dö som de oomskurna dör

        för främlingars hand.
    För jag har talat,
        säger Herren Gud.”

11 Herrens ord kom till mig: 12 (V) ”Män­niskobarn, stäm upp en sorgesång över kungen i Tyrus och säg till honom:

Så säger Herren Gud:

Du var en mönsterbild
        av fullkomlighet,
    full av visdom
        och fullkomlig i skönhet.
13 (W) Du var i Eden, Guds lustgård,
    höljd i alla slags ädelstenar:
        karneol, topas och kalcedon,
    krysolit, onyx och jaspis,
        safir, granat och smaragd.
    Med guld var dina tamburiner
        och flöjter utsmyckade,
    framställda den dag du skapades.
14 (X) Du var en smord,
        beskyddande kerub[v],
    och jag hade satt dig
        på Guds heliga berg.
    Där gick du omkring
        bland gnistrande stenar.

15 Du var fullkomlig

        på alla dina vägar
    från den dag då du skapades
        till dess att orättfärdighet
            blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handel
    fylldes du med våld,
        och du syndade.
    Därför drev jag dig bort
        från Guds berg
    och förgjorde dig,
        du beskyddande kerub
    mitt bland de gnistrande stenarna.
17 (Y) Eftersom ditt hjärta var högmodigt
        på grund av din skönhet,
    och du fördärvade din visdom
        på grund av din prakt,
            kastade jag ner dig till jorden
    och utlämnade dig åt kungar
        till att beskådas.

18 (Z) Genom dina många missgärningar

    och din oärliga handel
        vanhelgade du dina helgedomar.
    Därför lät jag eld gå ut från dig,
        och den förtärde dig.
    Jag gjorde dig till aska på marken
        inför alla som såg dig.

19 (AA) Alla som kände dig bland folken

        häpnade över dig.
    Du fick ett fasansfullt slut
        och du ska inte mer finnas till.”

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig: 21 (AB) ”Män­niskobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon[w] och profetera mot det 22 (AC) och säg:

Så säger Herren Gud:

Se, jag ska komma över dig, Sidon,
        och förhärliga mig i dig.
    Man ska inse att jag är Herren,
        när jag dömer henne
    och visar mig helig i hennes mitt.
23 Jag ska sända pest över henne
        och blod på hennes gator,
    och inne i henne ska döende män
        falla för svärd,
    som ska drabba henne
        från alla sidor.
    Och man ska inse att jag är Herren.

24 (AD) Sedan ska det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg ­eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man ska inse att jag är Herren Gud.

25 (AE) Så säger Herren Gud: När jag samlar Israels hus från de folk dit de skingrats, ska jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon. Sedan ska de bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob. 26 (AF) De ska bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de ska bo i trygghet, när jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de ska inse att jag är Herren deras Gud.”

Footnotes

  1. 27:5 Senir   Hermonbergen (5 Mos 3:9), rikt bevuxna med barrskog.
  2. 27:7 Elisha   Kustområde i Medelhavet, kanske på Cypern. Se 1 Mos 10:4.
  3. 27:8 Sidon och Arvad   Feniciska handelsstäder ca 4 och 17 mil norr om Tyrus.
  4. 27:9 Gebal   På grekiska Byblos, berömd fenicisk handelsstad ca 10 mil norr om Tyrus.
  5. 27:10 Perser, ludeer och puteer   Avlägsna folk i öst (Iran), väst (Lydien, västra Turkiet) och sydväst (Libyen). Jfr Jer 30:5, 38:5, 46:9 och 1 Mos 10:6, 13.
  6. 27:12 Tarshish   Handelscentrum i västra Medelhavet (1 Kung 10:22). Har identifierats med spanska Tartessos, tunisiska Kartago eller Sardinien.
  7. 27:13 Grekland   Hebr. Javán, särskilt Jonien på nuvarande Turkiets västkust.
  8. 27:13 Tubal och Meshek   Riken i östra nuvarande Turkiet. Se 38:2, 1 Mos 10:2.
  9. 27:14 Togarmas land   Kanske staden Tegarama vid Gürün i centrala Turkiet, omnämnd i assyrisk kilskrift. Se 38:6 och 1 Mos 10:3.
  10. 27:15 Dedans söner   Nordvästra Saudiarabien (1 Mos 10:7, Jes 21:13, Jer 25:23). Septuaginta: ­”Rodans söner” (ön Rhodos).
  11. 27:16 Aram   Nuvarande Syriens inland.
  12. 27:17 Minnit   Område i Ammon nordost om Döda havet (Dom 11:33).
  13. 27:18 Helbon … Sahar   Områden strax norr om Damaskus.
  14. 27:19 kassia och kalmus   Doftämnen från bortre Asien.
  15. 27:21 Kedar   Boskapsskötande arabfolk (Jes 60:7), fruktade krigare (Ps 120:5, Jes 21:17).
  16. 27:22 Sabas och Raamas köpmän   Nuvarande Jemen, ett mäktigt handelsrike (1 Kung 10, Job 6:19, Ps 72:10, Jes 60:6).
  17. 27:23 Harran   Stad mellan Syrien och Turkiet, förknippad med Abraham (1 Mos 11:31).
  18. 27:23 Eden   Troligen Bet-Eden, arameiskt rike i norra Syrien sydväst om Harran (Amos 1:5).
  19. 27:23 Kanne … Kilmad   Okända orter, troligen i Syriens inland.
  20. 28:2 fursten i Tyrus   Hette Etbaal III (”Baals man”, ca 591-573 f Kr). Personifierar här staden.
  21. 28:3 visare än Daniel   Se Dan 1-6 och not till Hes 14:14.
  22. 28:14 beskyddande kerub   Keruberna (jfr kap 1 och 10) var väktare vid Edens lustgård (1 Mos 3:24), avbildade på förbundsarken där Gud uppenbarade sig (4 Mos 7:89).
  23. 28:21 Sidon   Deltog med Juda i upproret mot Nebudkadnessar (Jer 27:3) men besegrades.

Klagosång över Tyros

27 Herrens ord kom till mig: ”Du människa, sjung en klagosång över Tyros. Säg till Tyros, hamnstaden vid havet, som driver handel med folk från många kustländer: ’Så säger Herren, Herren:

Tyros, du säger:
    ”Jag är fulländat vacker.”
Dina domäner är mitt ute på havet.
    De som byggt dig
har gjort dig fulländat vacker.
    Av cypress från Senir
byggde de allt ditt träarbete.
    De tog en ceder från Libanon
och gjorde en mast åt dig.
    Av ekar från Bashan
gjorde de dina åror,
    och ditt däck av cypressträ[a]
med inläggningar av elfenben
    från Cyperns kuster.
Dina segel var
    av broderat linne från Egypten,
och det blev ett banér för dig.
    Ditt soltak var gjort
av blått och purpurrött tyg
    från Elishas kuster.
Män från Sidon och Arvad
    var roddare åt dig,
dina vise, Tyros,[b] var ombord
    som dina sjömän.
Gevals äldste och dess vise var ombord
    för att täta dina fogar.
Alla skepp på havet med sina besättningar
    kom för att idka byteshandel med dig.

10 Män från Persien, Lud och Put
    fanns i din armé.
Sina sköldar och hjälmar
    hängde de på dig
och gav dig därmed prakt.
11     Män från Arvad och Kilikien stod överallt på dina murar,
och män från Gammad var i dina torn.
    De hängde sina sköldar överallt på dina murar
och gjorde din skönhet fulländad.

12 Tarshish gjorde affärer med dig för din stora rikedoms skull: med silver, järn, tenn och bly bytte de till sig dina varor.

13 Javan, Tuval och Meshek handlade med dig och bytte till sig varor av dig mot slavar och kopparkärl.

14 Från Bet Togarma kom man med arbetshästar, stridshästar och mulåsnor i utbyte mot dina varor.

15 Folket från Rhodos gjorde affärer med dig, och många kustländer var dina kunder. De betalade dig med elfenben och ebenholts.

16 Edom handlade med dig för dina många produkters skull och gav i utbyte rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader, fint linne och koraller och ädelstenar.

17 Juda och Israel handlade med dig, och i utbyte mot dina varor gav de vete från Minnit, bakverk[c] och honung, olja och balsam.

18 Damaskus var din handelspartner för dina många produkters skull och kom med vin från Helbon, ull från Sachar 19 och vin från Usal.[d] Dina varor gav också järn, kassia och kalmus.

20 Dedan handlade med dig med sadeltäcken.

21 Arabien och Kedars alla furstar var dina kunder och handlade med lamm, baggar och bockar.

22 Köpmän från Saba och Ragma bedrev handel med dig och gav i utbyte mot dina varor kryddor av bästa slag, allehanda ädelstenar och guld.

23 Harran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig. 24 De gjorde affärer med dig med vackra kläder, plagg av blått tyg, broderier, flerfärgade täcken och välspunna och starka band.

25 Skeppen från Tarshish var din handelsflotta.
    Du fylldes och blev tung[e] mitt ute på havet.
26 Dina roddare förde dig
    ut på stora vatten.
I östanvinden förliste du
    mitt ute på havet.
27 Ditt gods och dina varor,
    dina matroser och sjömän,
de som tätade dina fogar, de som skötte din handel,
    alla krigsmän som fanns hos dig,
sjunker i havet på din förlisnings dag
    tillsammans med hela din här.
28 Vid dina sjömäns nödrop
    skälver kustländerna.
29 Alla som sitter vid årorna
    lämnar sina skepp.
Alla matroser och sjömän på havet
    beger sig i land.
30 De ropar högt
    och gråter bittert över dig,
strör stoft på sina huvuden
    och rullar sig i aska.
31 De rakar sina huvuden för din skull,
    de klär sig i säck
och gråter bittert över dig,
    klagar i djup sorg.
32 De jämrar sig och klagar,
    de stämmer upp en klagosång över dig:
”Vem är lik Tyros,
    som tystats ner mitt ute i havet?”
33 När dina affärsmän gav sig ut till sjöss
    tillfredsställde du många länder.
Med din överflödande rikedom
    och dina varor gjorde du jordens kungar rika.
34 Nu har du förlist i havet
    och ligger där nere i djupet.
Alla dina varor och allt ditt manskap
    har gått under tillsammans med dig.
35 Alla som bor utmed kusten
    förfärar sig över dig,
och deras kungar ryser
    med ansikten förvridna av fasa.
36 Köpmän bland folken väser åt dig.
    Du har mött ett fasansfullt slut.
Du är borta för alltid.’ ”

Dom över fursten i Tyros

28 Herrens ord kom till mig: ”Du människa, säg till fursten i Tyros: ’Så säger Herren, Herren:

Du är högmodig och säger:
    ”Jag är en gud och sitter på en gudatron ute i havet.”
Ändå är du en människa och ingen gud,
    hur mycket du än tänker dig vara en gud.
Du är visare än Daniel, ingen hemlighet är dold för dig.[f]
    Genom din vishet och ditt förstånd
har du skaffat dig rikedomar
    och samlat guld och silver i dina skattkamrar
Genom din stora vishet bedrev du din handel
    och ökade din rikedom,
och för din rikedoms skull blev du högmodig.

Därför säger Herren, Herren:

Därför att du inom dig tror dig vara som Gud
    ska jag låta främlingar komma mot dig,
de grymmaste av folk,
    och de ska dra sina svärd mot din sköna vishet
och vanhelga din glans.
    De ska störta ner dig i graven,
och du ska dö en våldsam död där ute i havet.
    Ska du inför den som dräper dig säga att du är en gud,
du som är en människa i dina dräpares våld och ingen gud?
10     Du ska dö som en oomskuren för främlingars hand.

Jag har talat, säger Herren, Herren.’ ”

11 Herrens ord kom till mig: 12 ”Du människa, stäm upp en klagosång över kungen i Tyros! Säg till honom: ’Så säger Herren, Herren:

Du var en fullkomlig sigillring[g],
    full av vishet och skönhet.
13 Du var i Eden, Guds trädgård.
    Du var täckt av alla slags dyrbara ädelstenar:
karneol, topas, kalcedon, krysolit, onyx, jaspis, safir, rubin och smaragd.
    Dina smycken och prydnader[h] var av finaste guld,
gjorda för dig den dag du skapades.
14     Du var en smord[i], beskyddande kerub
som jag hade satt på Guds heliga berg.
    Där gick du bland gnistrande stenar.
15 Du var oklanderlig i allt du gjorde från den dag du skapades
    till den dag då du gav rum åt orättfärdighet.
16 Under den omfattande handel som du bedrev tog våld och synd makten över ditt inre.
Därför stötte jag bort dig från Guds berg.
    Jag förvisade dig, du beskyddande kerub,
från de gnistrande stenarna.
17     Din skönhet gjorde dig högmodig,
och du slösade bott din vishet i all din framgång.
    Därför kastade jag dig till marken och lät dig beskådas av kungar.
18 Genom dina många synder och din ohederliga handel
    har du vanhelgat dina helgedomar.
Därför lät jag eld gå ut från dig och förtära dig.
    Du blev till aska på jorden inför alla som såg dig.
19 Alla folk som kände dig blev förfärade över dig.
    Du har mött ett fasansfullt slut och är borta för evigt.’ ”

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig: 21 ”Du människa, vänd dig mot Sidon och profetera mot det: 22 Säg: ’Så säger Herren, Herren:

Jag är emot dig, Sidon,
    och jag ska visa min makt i dig.
Då ska de inse att jag är Herren,
    när jag verkställer stadens dom och visar min helighet där.
23 Jag ska sända pest och blodbad till dess gator.
    Därinne ska de slagna falla för svärd
som riktas dit från alla håll.
    Då ska de inse att jag är Herren.

24 Israeliterna ska då inte längre drabbas av sina föraktfulla grannfolks brännässlor och stickande törnen. Då ska de inse att jag är Herren, Herren.

25 Så säger Herren, Herren: Jag ska samla israeliterna från de folk bland vilka de skingrats och så visa min helighet inför de andra folken. De ska sedan få bo i sitt eget land som jag gav till min tjänare Jakob. 26 De ska tryggt få bo där och bygga hus och plantera vingårdar. De ska få bo tryggt när jag verkställt domen över grannfolken som föraktar dem. Då ska de inse att jag är Herren, deras Gud.’ ”

Footnotes

  1. 27:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Mer ordagrant översatt skulle det kunna vara assyriernas dotter, men sammanhanget visar att det måste vara ett träslag som avses.
  2. 27:8 Eller Semers vise (Semer var en fenikisk stad, liksom t.ex. Geval, jfr följande vers).
  3. 27:17 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
  4. 27:19 Grundtextens innebörd är osäker och översättningen här är delvis gjord med hjälp av Septuaginta, som dock också är svårförståelig. Om första ordet i versen, som här lämnats oöversatt och som inte heller finns i Septuaginta, tolkas som Dan (ev. Vedan) och andra ordet som Javan/Grekland (de hebreiska orden för vinoch Javanär mycket lika) blir tanken ungefär: Daniter och greker från Usal handlade med dig och gav…
  5. 27:25 Eller ärad.
  6. 28:3 Se 14:14 med not, där Daniel stavas på samma sätt som här och avviker alltså något från Danielsbokens Daniel. Trots detta är det dock möjligt att det är denne sistnämnde som åsyftas här, Hesekiels samtida, som enligt Danielsboken var känd för sin vishet.
  7. 28:12 Grundtextens innebörd av fullkomlig sigillring är osäker, ev. förebild.
  8. 28:13 De hebreiska ordens (smycken, prydnader) innebörd är osäker.
  9. 28:14 Det hebreiska ordets innebörd är osäker.