2 Moseboken 34:1-9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
De tio buden på nya stentavlor
(5 Mos 10:1-5)
34 Herren sa till Mose: ”Hugg ut två nya stentavlor, likadana som de förra. Sedan ska jag på de nya tavlorna på nytt skriva ner samma budord[a] som på de tavlor du slog sönder. 2 Gör dig klar att imorgon bitti komma upp på berget Sinai och möta mig där på toppen av berget. 3 Ingen får gå med dig, och ingen får heller vara någonstans på berget. Låt inte heller era får och kor gå och beta i närheten av berget.”
4 Mose högg ut två stentavlor, likadana som de första. Tidigt på morgonen steg han sedan upp på berget Sinai som Herren hade befallt honom och han hade tavlorna med sig.
5 Då steg Herren ner i molnet och ställde sig nära honom och ropade ut sitt namn Herren[b]. 6 Herren gick förbi Mose och ropade: ”Jag är Herren, Herren den nådige och barmhärtige Guden, som inte lätt blir vred men är rik på nåd och trofasthet. 7 Han bevisar sin nåd mot tusenden, han förlåter överträdelse, skuld och synd, men låter inte den skyldige slippa straffet utan låter straffet för fädernas skuld drabba barn och barnbarn ända ner till tredje och fjärde generationen.”
8 Mose föll då ner och tillbad 9 och sa: ”Om du ser med välvilja på mig, Herre, gå då med oss! Detta är ett motspänstigt och envist folk, men förlåt oss vår skuld och synd och ta emot oss som dina egna!”
Read full chapter
2 Mosebok 34:1-9
Svenska 1917
34 Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna samma ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.
2 Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,
3 men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingen annan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemot detta berg.»
4 Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro. Och bittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsom HERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.
5 Då steg HERREN ned i molnskyn. Och han ställde sig där nära intill honom och åkallade HERRENS namn.
6 Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade: »HERREN! HERREN! -- en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet,
7 som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bliva ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»
8 Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad
9 och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må Herren gå med oss. Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arvedel.»
Read full chapterSwedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.