^7 (A) Som en skuggbild
    vandrar människan omkring,
        oroar sig till ingen nytta,
    samlar på hög
        och vet inte vem som får det.

^11 (A) Nej, man ser att de visa dör,
    att både dårar och oförnuftiga
        går under
    och lämnar sin rikedom åt andra.
¹² De tror att deras hus
        ska bestå^[a] för evigt,
    deras boningar
        från släkte till släkte.
    De uppkallar sina marker
        efter sina namn.
^13 (B) Men människan i all sin härlighet
        har inte bestånd^[b],
    hon liknar djuren som förgås.

¹⁴ Så går det dem
        som litar till sig själva^[c]
    och deras efterföljare
        som gillar deras ord. Sela
¹⁵ Som får drivs de ner i dödsriket,
        döden blir deras herde^[d].
    De rättfärdiga ska råda över dem
        när morgonen gryr.
    Deras gestalt tynar bort i dödsriket,
        de får ingen upphöjd boning.
^16 (C) Men Gud ska friköpa min själ
        från dödsrikets våld,
    han ska ta emot mig. Sela

¹⁷ Bli inte imponerad när någon blir rik,
    när hans hus växer i härlighet,
^18 (D) för han får inget med sig i döden,
    hans härlighet följer inte
        med honom ner.
¹⁹ Även om han skattar sig lycklig
        under livet
    och får beröm när han gör det gott
        för sig själv,
²⁰ så går hans själ till sina fäder,
    till dem som aldrig mer ser ljuset.

²¹ En människa som i all sin härlighet
        inte har förstånd,
    hon liknar djuren som förgås.