Belshassars festmåltid

Kung Belshassar[a] ordnade en stor festmåltid[b] för sina tusen stormän och drack vin med dem. (A) När Belshassar var påverkad av vinet, befallde han att man skulle bära in de kärl av guld och silver som hans far[c] Nebukadnessar hade tagit ur templet i Jerusalem. Kungen och hans stormän, hans hustrur och bihustrur skulle dricka ur dem. Då bar man fram guldkärlen som hade tagits ur Guds tempel i Jerusalem, och kungen och hans stormän, hans hustrur och bihustrur drack vin ur dem. (B) Medan de drack prisade de sina gudar av guld och silver, av koppar, järn, trä och sten.

I samma stund visade sig fingrar som av en människohand som skrev på den vitkalkade väggen mitt emot den stora ljusstaken i kungens palats[d], och kungen såg handen som skrev.

Då bleknade kungen och fylldes av oroliga tankar, han blev alldeles knäsvag och benen vek sig. (C) Och kungen ropade med hög röst och befallde att man skulle hämta besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna. Kungen sade till de vise i Babel: ”Den som kan läsa den skriften och ge mig dess tydning ska bli klädd i purpur[e], få en guldkedja runt sin hals och styra som den tredje i riket.”

Då kom kungens alla vise in, men de kunde varken läsa skriften eller tyda den för kungen. Kung Belshassar blev då ännu mer förskräckt. Färgen försvann från hans ansikte och hans stormän var bestörta.

10 (D) Men när drottningmodern[f] fick höra vad kungen och hans stormän hade sagt, kom hon till festsalen. Där tog hon till orda och sade: ”Må kungen leva för evigt! Låt inte dina tankar skrämma dig, var inte så blek! 11 (E) I ditt rike finns en man med heliga gudars ande i sig. På din fars tid visade han sig ha insikt och förstånd och en vishet lik gudarnas vishet. Din far, kung Nebukadnessar, satte honom främst bland spåmännen, besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna. Din far kungen gjorde så 12 (F) eftersom Daniel, som kungen gav namnet Belteshassar, hade en enastående ande, klokhet, förstånd och skicklighet att tyda drömmar och lösa gåtor och reda ut problem. Låt därför nu hämta Daniel. Han kommer att ge tydningen.”

13 (G) När Daniel hade förts till kungen tog kungen till orda: ”Är du Daniel, en av de judiska fångarna som min far kungen förde hit från Juda? 14 Jag har hört talas om dig, att gudars ande bor i dig och att du visat dig ha insikt och förstånd och utomordentlig vishet. 15 Nu är det så att de vise och besvärjarna har förts hit till mig för att läsa denna skrift och tyda den för mig, men de kan inte tyda den. 16 Men om dig har jag hört att du kan ge tydningar och reda ut problem. Om du kan läsa skriften och säga mig vad den betyder ska du bli klädd i purpur, få en guldkedja runt din hals och styra som den tredje i mitt rike.”

17 Då sade Daniel till kungen: ”Du kan behålla dina gåvor och ge dina belöningar åt någon annan. Jag ska ändå läsa skriften för kungen och ge tydningen.

18 (H) Åt din far Nebukadnessar, o konung, gav den högste Guden rike och storhet, ära och härlighet. 19 Inför den storhet som Gud gav honom darrade människor av alla folk, stammar och språk i skräck för honom. Vem han ville dödade han, och vem han ville lät han leva. Vem han ville upphöjde han, och vem han ville ödmjukade han.

20 Men när hans hjärta förhävde sig och hans ande blev stolt och övermodig, då störtades han från sin kungatron och blev fråntagen sin ära. 21 (I) Han blev utstött från människor, och hans hjärta blev som ett djurs. Han måste bo bland vildåsnor och äta gräs som en oxe, och hans kropp fuktades av himlens dagg, ända tills han insåg att Gud den Högste råder över människors riken och upphöjer vem han vill till att härska över dem.

22 Men du Belshassar, hans son, har ändå inte ödmjukat ditt hjärta trots att du visste allt detta. 23 (J) Du upphöjde dig mot himlens Herre och lät bära fram kärlen från hans hus inför dig. Du och dina stormän, dina hustrur och bihustrur drack vin ur dem, och samtidigt prisade du dina gudar av silver och guld, koppar, järn, trä och sten, gudar som varken ser eller hör eller vet något. Men den Gud som har din ande och alla dina vägar i sin hand, honom har du inte ärat.

24 Därför har han nu sänt denna hand och skrivit detta. 25 Så lyder skriften som är tecknad här: Mene mene tekel u-farsin. 26 Här är vad orden betyder. Mene: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. 27 (K) Tekel:[g] Du är vägd på en våg och funnen för lätt. 28 Peres: Ditt rike är delat och gett åt meder och perser.”

29 (L) Då befallde Belshassar att man skulle klä Daniel i purpur, hänga guldkedjan om hans hals och utropa honom till den tredje i riket.

30 (M) Samma natt dödades Belshassar, kaldeernas kung. 31 Och medern Darejavesh[h] tog emot riket när han var sextiotvå år.

Footnotes

  1. 5:1 Belshassar   Betyder ”Må Bel skydda kungen”. Son till kung Nabonidus (556-539 f Kr) och styresman i hans ställe medan kungen tillbringade tio år i den västarabiska oasen Tema (Job 6:19). Därför kan Belshassar endast erbjuda den tredje högsta positionen (vers 7).
  2. 5:1 en stor festmåltid   Denna dag, i mitten av oktober 539 f Kr, var Babels sista dag i frihet. Perserkungen Koreshs arméer stod utanför Babels portar (jfr vers 30).
  3. 5:2 far   Här i betydelse ”företrädare”. Belshassar och hans far Nabonidus hade tagit över efter Nebukadnessars ättlingar men inlett en ny dynasti.
  4. 5:5 kungens palats   Tronsalen är utgrävd och mätte 50 x 17 meter.
  5. 5:7 purpur   Antikens dyraste färg, ofta ett tecken på kunglig makt (jfr Est 8:15).
  6. 5:10 drottningmodern   Nabonidus mor Adad-Guppi (född ca 648 f Kr) var en kraftfull prästinna vars självbiografi finns bevarad till i dag. Hon levde åtminstone fram till 552 f Kr. Ifall hon hade dött 539 f Kr åsyftas troligen istället Belshassars mor Nitokris.
  7. 5:26f Mene … Tekel   En mina var ett viktmått som omfattade 60 siklar (aram. tekel). De två måtten motsvarar drygt 600 gram och 10 gram.
  8. 5:31 medern Darejavesh   Troligen avses den persiske kung Koresh (jfr 6:28), som var ca 62 år gammal år 539 f Kr. Namnet Darejavesh förknippas annars med en kung som regerade 522-486 f Kr (Esra 4:24f). En annan identifikation som föreslagits är den mediske hövdingen Ugbaru som ledde Koreshs armé in i Babel.

Daniel tyder skriften på väggen

Kung Belshassar höll en stor fest för sina tusen stormän och drack vin med dem. Medan Belshassar då drack vin beordrade han att man skulle hämta de guld- och silverkärl som hans far Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem. Kungen själv, hans stormän, hans hustrur och bihustrur skulle dricka ur dem. Då hämtades guldkärlen som man hade tagit ur stora salen i Guds hus i Jerusalem, och kungen, hans stormän, hans hustrur och bihustrur drack ur dem. De drack vin och prisade sina gudar av guld och silver, koppar och järn, trä och sten.

Plötsligt syntes fingrar från en människohand skriva på den vitkalkade väggen, invid den stora ljusstaken i kungapalatset. Kungen såg på handen när den skrev. Hans ansikte bleknade, hans tankar skrämde honom, hans knän skakade och benen gav vika under honom. Han ropade högt att man skulle hämta besvärjarna, astrologerna och teckentydarna och sa till de visa männen i Babylon: ”Den som kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder ska bli klädd i purpur, få en guldkedja kring sin hals och bli den tredje mannen[a] i riket.”

Men när kungens visa män kom var det ingen av dem som kunde förstå skriften, än mindre tala om vad den betydde. Kung Belshassar blev alltmer förskräckt och allt blekare. Hans stormän var uppskakade.

10 Men när kungamodern fick höra vad kungen och stormännen sa, kom hon in i festsalen och sa: ”Må kungen leva för evigt! Var inte så förskräckt och blek! 11 Det finns en man i ditt rike som har heliga gudars ande i sig. På din fars tid fann man hos honom insikt, förstånd och vishet lik gudars vishet. Kung Nebukadnessar, din far, satte honom över magikerna, besvärjarna, astrologerna och teckentydarna. 12 Denne Daniel, som kungen gav namnet Belteshassar, har en enastående ande av kunskap och insikt. Han kan tyda drömmar och lösa gåtor och svåra problem. Kalla hit Daniel, så ger han uttydningen.”

13 Daniel fördes till kungen, och denne sa: ”Så du är Daniel, en av dem som min far kungen förde till exil från Juda. 14 Jag har hört att du har gudars ande i dig och att man hos dig funnit insikt, förstånd och enorm vishet. 15 De visa männen och besvärjarna har förts till mig för att läsa och tyda denna skrift, men de har inte kunnat ge någon förklaring. 16 Jag har hört att du kan ge tydningar och lösa svåra problem. Om du kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder ska du kläs i purpur, få en guldkedja om halsen och bli den tredje mannen i riket.”

17 Daniel svarade kungen: ”Behåll dina gåvor och ge dina belöningar till någon annan! Jag ska läsa skriften för kungen och tala om för honom vad den betyder ändå.

18 O, kung, den högste Guden gav din far Nebukadnessar riket och storheten, äran och härligheten. 19 För den storhets skull som Gud gav honom darrade alla världens folk, nationer och språk av fruktan för honom. Han dödade vem han ville och skonade människors liv när han så ville. Han upphöjde vem han ville och förnedrade vem han ville. 20 Men när han blev högmodig till sitt sinne och förhärdad och arrogant till sin läggning, störtades han från sin kungatron och berövades sin ära. 21 Han drevs ut från mänskligheten, hans innersta blev som ett djurs, och han bodde bland vildåsnor. Han fick äta gräs som oxarna, och hans kropp fuktades av himlens dagg, tills han insåg att den högste Guden regerar över alla mänskliga riken och att han sätter vem han vill till att regera över dem.

22 Men du Belshassar, hans son, du har inte blivit ödmjuk, fastän du känner till allt detta. 23 Du har satt dig upp mot himlens Herre och hämtat till dig kärlen från hans tempel. Du och dina stormän, hustrur och bihustrur har druckit vin ur dem medan ni prisat era gudar av silver, guld, koppar, järn, trä och sten, gudar som varken ser eller hör eller fattar något. Men den Gud som har din livsande och hela din livsvandring i sin makt, honom har du inte ärat. 24 Därför har han sänt denna hand som skrev denna skrift. 25 Så här lyder skriften som skrevs:

Mene mene tekel u-farsin. [b]

26 Och detta är vad det betyder:

Mene – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det.

27 Tekel – du är vägd på en våg och funnen vara för lätt.

28 Peres – ditt rike är delat och överlämnat åt meder och perser.”

29 På Belshassars befallning blev då Daniel klädd i purpur, en guldkedja hängdes om hans hals, och han utropades till den tredje mannen i riket. 30 Den natten blev Belshassar, kaldéernas kung, dödad, 31 och medern Dareios tog över riket vid sextiotvå års ålder.

Footnotes

  1. 5:7 Eller: …en av de tre…Jfr 6:2.
  2. 5:25 De tre arameiska verben betyder räkna, väga och dela, som det också framgår av tydningen. u-farsin och Peres är olika former av ett och samma ord och ser i arameiskan mer lika ut än i vår transkript och betyder både delat och perser.