Apostlagärningarna 11
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Petrus rapport till församlingen i Jerusalem
11 Snart fick apostlarna och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot Guds ord. 2 När Petrus kom till Jerusalem, började de omskurna kritisera honom: 3 ”Du har besökt oomskurna och ätit med dem!”
4 Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: 5 ”När jag var i Joppe och bad, fick jag se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. 6 När jag undersökte den närmare, fick jag se att där var markens fyrfotadjur, såväl vilda som tama, kräldjur och himlens fåglar. 7 Och jag hörde en röst säga: ’Petrus, res dig upp, slakta och ät!’
8 Men jag svarade: ’Nej aldrig, Herre! Jag har aldrig ätit något som är oheligt eller orent.’
9 Men rösten från himlen hördes en andra gång: ’Om Gud har gjort något rent, ska du inte behandla det som orent.’
10 Detta hände tre gånger och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. 11 I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig 12 och Anden sa till mig att följa med dem utan att tveka. De här sex männen följde också med mig och vi kom hem till den där mannen.
13 Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: ’Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon som kallas Petrus, 14 för han har något att berätta som kan rädda både dig och alla i ditt hus.’
15 När jag började tala, kom den heliga Anden över dem precis som över oss den första tiden. 16 Då mindes jag att Herren hade sagt: ’Johannes döpte er i vatten, men ni ska bli döpta i den heliga Anden.’ 17 Så om nu Gud gav dessa samma gåva som han gav till oss, hur skulle jag då kunna sätta mig upp mot Gud?”
18 När de andra hörde detta blev de lugna och hyllade Gud och sa: ”Tänk att Gud också har gett andra folk möjligheten att vända om och få liv!”
Församlingen i Antiochia
19 De som hade skingrats under den förföljelse som startade med Stefanos hade nu kommit ända till Fenikien, Cypern och Antiochia. De predikade ordet bara för judarna. 20 Men några av dem som var från Cypern och Kyrene reste till Antiochia och där talade de också till icke-judar och berättade evangeliet om Herren Jesus. 21 Och Herren var med dem och gav dem kraft, så att ett stort antal människor kom till tro och vände om till Herren.
22 Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem som genast skickade dit Barnabas. 23 När han kom fram och fick se vad Gud i sin nåd hade gjort, blev han glad och uppmanade dem alla att av hela hjärtat hålla sig till Herren. 24 Barnabas var en god man, fylld av den heliga Anden och tro. En mängd folk fördes till Herren.
25 Efter detta reste Barnabas vidare till Tarsos för att söka upp Saul 26 och när han hittat honom, tog han honom med sig till Antiochia. Där stannade de sedan tillsammans i församlingen under ett helt år och undervisade ett stort antal människor. Det var i Antiochia som lärjungarna första gången kallades kristna.
27 Under den här tiden kom några profeter från Jerusalem till Antiochia. 28 En av dem som hette Agabos reste sig och förutsade genom Anden att en svår hungersnöd skulle drabba hela världen – den inträffade sedan under kejsar Claudius. 29 Lärjungarna beslöt att skicka understöd till de troende i Judeen, var och en så mycket han hade råd med. 30 De gjorde så och skickade sin gåva med Barnabas och Saul till församlingsledarna.
Apostlagärningarna 11
Svenska 1917
11 Men apostlarna och de bröder som voro i Judeen fingo höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord.
2 När så Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro omskurna gå till rätta med honom;
3 de sade: »Du har ju besökt oomskurna män och ätit med dem.»
4 Då begynte Petrus från början och omtalade för dem allt i följd och ordning; han sade:
5 »Jag var i staden Joppe, stadd i bön; då såg jag under hänryckning i en syn någonting komma ned, som liknade en stor linneduk, vilken fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned från himmelen; och det kom ända ned till mig.
6 Och jag betraktade det och gav akt därpå; då fick jag däri se fyrfota djur, sådana som leva på jorden, tama och vilda, så ock krälande djur och himmelens fåglar.
7 Jag hörde ock en röst säga till mig: 'Stå upp, Petrus, slakta och ät.'
8 Men jag svarade: 'Bort det, Herre! Aldrig har något oheligt eller orent kommit i min mun.'
9 För andra gången talade en röst från himmelen: 'Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.'
10 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan drogs alltsammans åter upp till himmelen.
11 Och i detsamma kommo tre män, som hade blivit sända till mig från Cesarea, och stannade framför huset där vi voro.
12 Och Anden sade till mig att jag skulle följa med dem, utan att göra någon åtskillnad mellan folk och folk. Också de sex bröder som äro här kommo med mig; och vi gingo in i mannens hus.
13 Och han berättade för oss huru han hade sett ängeln träda in i hans hus, och att denne hade sagt: 'Sänd åstad till Joppe och låt hämta Simon, som ock kallas Petrus.
14 Han skall tala till dig ord genom vilka du skall bliva frälst, du själv och hela ditt hus.'
15 Och när jag hade begynt tala, föll den helige Ande på dem, alldeles såsom det under den första tiden skedde med oss.
16 Då kom jag ihåg Herrens ord, huru han hade sagt: 'Johannes döpte med vatten, men I skolen bliva döpta i helig ande.'
17 Då alltså Gud åt dem hade givit samma gåva som åt oss, som hava kommit till tro på Herren Jesus Kristus, huru skulle då jag hava kunnat sätta mig emot Gud?»
18 När de hade hört detta, gåvo de sig till freds och prisade Gud och sade: »Så har då Gud också åt hedningarna förlänat den bättring som för till liv.»
19 De som hade blivit kringspridda genom den förföljelse som utbröt för Stefanus' skull drogo emellertid omkring ända till Fenicien och Cypern och Antiokia, men förkunnade icke ordet för andra än för judar.
20 Dock funnos bland dem några män från Cypern och Cyrene, som när de kommo till Antiokia, också talade till grekerna och för dem förkunnade evangelium om Herren Jesus.
21 Och Herrens hand var med dem, och en stor skara kom till tro och omvände sig till Herren.
22 Ryktet härom nådde församlingen i Jerusalem; och de sände då Barnabas till Antiokia.
23 När han kom dit och fick se vad Guds nåd hade verkat, blev han glad och förmanade dem alla att med hjärtats fasta föresats stadigt hålla sig till Herren.
24 Ty han var en god man och full av helig ande och tro. Och ganska mycket folk blev ytterligare fört till Herren.
25 Sedan begav han sig åstad till Tarsus för att uppsöka Saulus.
26 Och när han hade träffat honom, tog han honom med sig till Antiokia. Ett helt år hade de sedan sin umgängelse inom församlingen och undervisade ganska mycket folk. Och det var i Antiokia som lärjungarna först begynte kallas »kristna».
27 Vid den tiden kommo några profeter från Jerusalem ned till Antiokia.
28 Och en av dem, vid namn Agabus, trädde upp och gav genom Andens ingivelse till känna att en stor hungersnöd skulle komma över hela världen; den kom också på Klaudius' tid.
29 Då bestämde lärjungarna att de, var och en efter sin förmåga, skulle sända något till understöd åt de bröder som bodde i Judeen.
30 Detta gjorde de också, och genom Barnabas och Saulus översände de det till de äldste.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.