5 Moseboken 31
Svenska Folkbibeln 2015
Josua blir Moses efterträdare
31 Mose gick i väg och talade dessa ord till hela Israel. 2 (A) Han sade till dem: ”Jag är i dag hundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare, och Herren har sagt till mig: ’Du ska inte komma över denna Jordan.’ 3 (B) Men Herren din Gud går själv framför dig. Han ska förgöra dessa folk för dig och du ska driva bort dem. Josua ska anföra dig, som Herren har sagt. 4 (C) Herren ska göra med dem så som han gjorde med Sichon och Og, amoreernas kungar, och med deras land när han lät dem gå under. 5 (D) Herren ska överlämna dem till er och ni ska göra med dem alldeles så som jag har befallt er. 6 (E) Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem, för Herren din Gud går själv med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig[a].”
7 (F) Sedan kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför hela Israel: ”Var stark och frimodig, för du ska gå in med detta folk i det land som Herren med ed har lovat deras fäder att ge dem, och du ska utskifta det åt dem som arv. 8 Herren går själv framför dig och han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad.”
Läsningen av lagen
9 Mose skrev denna lag och gav den åt prästerna, Levi söner, som bar Herrens förbundsark, och åt alla de äldste i Israel. 10 (G) Och Mose befallde dem och sade: ”Vid slutet av vart sjunde år, när friåret är inne, vid lövhyddohögtiden, 11 (H) då hela Israel kommer för att träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer, då ska du läsa upp denna lag[b] inför hela Israel så att de hör den. 12 Samla folket, män, kvinnor, barn och främlingen som är hos dig inom dina portar, så att de får höra och så lär sig frukta Herren er Gud och noggrant följer alla ord i denna lag. 13 Också deras barn, som ännu inte känner den, ska höra och lära sig den så att de fruktar Herren er Gud så länge ni lever i det land dit ni drar över Jordan för att ta det i besittning.”
Herrens sista ord till Mose
14 Herren sade till Mose: ”Se, tiden är nära då du ska dö. Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så ska jag insätta honom i hans ämbete.” Mose gick då med Josua och inställde sig i uppenbarelsetältet. 15 Då visade sig Herren i tältet i en molnpelare, och molnpelaren blev stående vid ingången till tältet.
16 Och Herren sade till Mose: ”Se, när du har gått till vila hos dina fäder kommer detta folk att resa sig och trolöst följa främmande gudar i det land dit de kommer. De kommer att överge mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem. 17 Min vrede ska den dagen upptändas mot dem, och jag ska överge dem och dölja mitt ansikte för dem så att de förgås. Olyckor och lidande i mängd ska drabba dem. Då ska de säga: Är det inte för att vår Gud inte är med oss som dessa olyckor har drabbat oss? 18 Den dagen ska jag helt dölja mitt ansikte på grund av allt det onda som de har gjort genom att vända sig till andra gudar.
19 Skriv nu upp åt er denna sång, lär Israels barn den och lägg den i deras mun. Den ska så bli för mig ett vittne mot Israels barn. 20 När jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung, och de äter och blir mätta och feta, ska de vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund. 21 När då olyckor och lidande i mängd drabbar dem, ska denna sång vara ett vittnesbörd mot dem, för deras efterkommande ska inte glömma den. Jag vet nämligen vilka tankar de umgås med redan nu, innan jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat dem.”
22 Den dagen skrev Mose ner sången och lärde Israels barn den.
23 Och han insatte Josua, Nuns son, i ämbetet och sade: ”Var stark och frimodig, för du ska föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem. Och jag är med dig.”
24 Sedan Mose till alla delar hade skrivit ner orden i denna lag i en bok, 25 befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark och sade: 26 (I) ”Ta denna lagbok och lägg den vid sidan av Herren er Guds förbundsark. Den ska ligga där som ett vittnesbörd mot dig, 27 för jag vet att du är upprorisk och hårdnackad. Se, ännu medan jag lever bland er har ni varit upproriska mot Herren. Hur mycket mer ska ni då inte bli det efter min död! 28 Kalla samman till mig alla de äldste i era stammar, liksom era förmän, så att jag får tala dessa ord till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem. 29 Jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför ska olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont i Herrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar.”
Moses avskedssång
30 Inför Israels hela församling talade Mose denna sångs ord från början till slut.
5 Moseboken 31
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Nytt ledarskap: Moses sista dagar
(31:1—34:12)
Mose utser Josua till sin efterträdare
31 När Mose hade hållit[a] detta tal till hela Israel, 2 sa han till dem: ”Jag är nu hundratjugo år gammal. Jag kan inte leda er längre och Herren har talat om för mig att jag inte ska få gå över floden Jordan. 3 Men Herren, din Gud, kommer att gå framför dig och förgöra de folk som bor där och du ska besegra dem. Josua ska bli din nye ledare, som Herren har sagt. 4 Herren ska göra med dem precis som han gjorde med de amoreiska kungarna Sichon och Og, som han krossade, och som han gjorde med deras land. 5 Herren ska överlämna folken som bor där till er och ni ska göra med dem så som jag har befallt er. 6 Var starka och modiga! Var inte rädda för dem! Herren, din Gud, ska vara med dig. Han ska aldrig svika dig eller överge dig.”
7 Sedan kallade Mose till sig Josua och sa till honom inför hela Israel: ”Var stark och modig! Det är du som ska leda detta folk in i det land som Herren med ed lovade deras förfäder att ge till dem. Du ska dela ut det åt dem som arv. 8 Herren kommer att gå före dig och vara med dig. Han ska inte svika dig eller överge dig. Var inte rädd och tappa inte modet!”
Mose skriver ner Guds lagar
9 Sedan skrev Mose ner denna lag och gav den till prästerna, Levis söner, som bar förbundsarken[b] och till alla de äldste i Israel. 10 Mose befallde dem: ”Vid slutet av vart sjunde år, friåret, under lövhyddefesten, 11 ska du läsa upp denna lag, så att allt folket hör den när hela Israel träder fram inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut. 12 Sammankalla hela folket, män, kvinnor, barn och de främlingar som bor i dina städer, så att alla får lyssna och lära att frukta Herren, er Gud, och lyda allt som står i denna lag. 13 Även barnen som inte känner till dessa lagar ska lyssna och lära sig frukta Herren, er Gud, så länge ni bor i det land ni nu ska erövra på andra sidan Jordan.”
Herren förutsäger folkets olydnad
14 Sedan sa Herren till Mose: ”Tiden är inne för dig att dö. Ta med dig Josua och kom in i uppenbarelsetältet, så ska jag ge honom hans uppdrag!” Då gick Mose och Josua och ställde sig i uppenbarelsetältet.
15 Då visade sig Herren i en molnpelare vid tältets ingång 16 och han sa till Mose: ”När du har dött och förenats med dina förfäder, kommer detta folk att i otrohet börja tillbe främmande gudar i det land de nu kommer till. De kommer att överge mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem. 17 Då kommer min vrede att upptändas mot dem och jag ska överge dem och dölja mitt ansikte för dem och de kommer att förgås. Fruktansvärda olyckor och svårigheter ska drabba dem och de kommer att säga: ’Vår Gud finns inte längre ibland oss, det är därför vi drabbas av dessa olyckor!’ 18 Jag kommer att vända mig bort ifrån dem på grund av deras stora ondska och därför att de tillber andra gudar.
19 Skriv nu ner orden till följande sång och lär hela Israels folk den och låt dem sjunga den. Den ska vittna för mig mot dem. 20 När jag har fört dem in i det land jag med ed lovade deras förfäder, ett land som flyter av mjölk och honung, och de äter och mår bra, kommer de att börja tillbe och tjäna andra gudar. De kommer att förakta mig och bryta förbundet med mig. 21 Men då, när stora olyckor och mycket elände drabbar dem, ska den här sången vittna mot dem. Sången ska inte glömmas utan leva vidare från generation till generation. Jag vet redan nu innan de ens har kommit in i landet hurdana de är.” 22 Redan samma dag skrev Mose ner orden till sången och lärde israeliterna den.
23 Herren gav också Josua, Nuns son, hans uppdrag och sa: ”Var stark och modig! Du ska föra Israels folk in i det land som jag med ed har lovat dem. Jag ska vara med dig.”
24 När Mose hade skrivit ner denna lag i en bok från början till slut, 25 befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark: 26 ”Ta denna lagbok och lägg den bredvid Herrens, er Guds, förbundsark som ett vittne mot dig, Israel. 27 Jag vet hur envis och motspänstig du är. Om ni redan nu, medan jag fortfarande är hos er, är så upproriska mot Herren, hur mycket värre kommer det då inte att bli efter min död! 28 Sammankalla nu alla de äldste och alla ledarna för de olika stammarna, så att jag kan få tala till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem. 29 Jag vet att ni efter min död kommer att göra mycket ont och vända er bort från den väg jag befallt er att gå. Olycka ska drabba er under kommande dagar, då ni gör sådant som är ont i Herrens ögon och uppväcker hans vrede genom det ni tillverkar med era händer[c].”
30 Mose framförde sedan hela denna sång för allt folket i Israel:
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.