¹² Men Herren sa till Mose och Aron: ”Därför att ni inte trodde på mig och inte håller mig helig i Israels folks ögon, ska ni inte få leda dem in i det land som jag ger dem.”

¹³ När du har sett det, kommer du att dö^[a] alldeles som din bror Aron, ¹⁴ för ni följde inte det jag befallde er i öknen Sin. När menigheten gjorde uppror, höll ni mig inte helig inför israeliterna när det gällde vattnet i Meriva vid Kadesh, i öknen Sin.”

¹⁵ Då sa Mose till Herren: ¹⁶ ”Må Herren som är Gud över allt levandes ande utse en ny ledare åt folket, ¹⁷ en man som kan leda dem när de går ut och när de vänder åter, vara deras ledare och anförare, så att Herrens folk inte blir som får utan herde!”

¹⁸ Herren svarade: ”Gå och hämta Josua, Nuns son, som är fylld av ande. Lägg din hand på honom ¹⁹ och för honom till prästen Elasar och hela menigheten. Insätt honom i denna uppgift inför dem. ²⁰ Ge honom av din auktoritet, så att hela Israels menighet kommer att lyda honom. ²¹ Han ska ställa sig inför prästen Elasar för att få direktiv från Herren genom urim. Efter hans ord ska de dra ut och vända tillbaka, Josua och de övriga israeliterna, hela menigheten.”

²² Mose gjorde som Herren sagt och tog med sig Josua och ställde honom inför prästen Elasar och hela menigheten. ²³ Mose lade sina händer på Josua och avskilde honom för hans uppgift, så som Herren hade sagt.

²⁶ Men Herren var arg på mig för er skull och ville inte lyssna på mig. ”Nu räcker det! Tala inte mer om det”, sa han. ²⁷ ”Gå istället upp på berget Pisga och se dig omkring åt väster, norr, söder och öster. Därifrån kan du se landet på avstånd, men över Jordan ska du inte komma. ²⁸ Ge uppdraget till Josua, uppmuntra honom och ge honom mod, för det är han som ska leda folket över Jordan och ge dem det land du ser.” ²⁹ Sedan stannade vi kvar i dalen i närheten av Bet Pegor.

²¹ Herren blev arg på mig för er skull och svor att jag inte skulle få gå över floden Jordan in i det underbara land som han ska ge till dig som arv.

⁴ ”Detta är det land jag med ed lovade Abraham, Isak och Jakob att ge till deras efterkommande”, sa Herren till Mose. ”Nu har jag låtit dig se det, men du kommer inte att få gå över dit.”

⁵ Mose, Herrens tjänare, dog i Moabs land som Herren hade sagt ⁶ och han begravde honom^[a] i en dal i närheten av Bet Pegor i Moab, men ingen känner till den exakta gravplatsen.

⁷ Mose var hundratjugo år gammal när han dog, men ändå var hans syn inte nedsatt och han hade inte mist sin styrka. ⁸ Israels folk sörjde honom i trettio dagar på Moabs slätter. Sedan var sorgetiden över.

⁹ Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, för Mose hade lagt sina händer på honom. Därför lydde Israels folk honom och gjorde så som Herren hade befallt Mose.

¹⁰ Det har aldrig efteråt i Israel funnits en profet som Mose, för Herren talade till honom ansikte mot ansikte. ¹¹ Utsänd av Herren utförde han tecken och under i Egypten med farao, alla hans hovmän och hela hans land. ¹² Ingen har någonsin visat sådan kraft och utfört sådana skräckinjagande under som de Mose gjorde inför ögonen på Israels folk.