22 Om ni försyndar er och inte håller alla dessa bud som Herren kungjorde för Mose 23 – allt det som Herren befallde er genom Mose, från den dag då Herren gav sina befallningar och allt framgent, släkte efter släkte, – 24 (A) om det gjordes av misstag utan att församlingen visste det, ska hela församlingen offra en ungtjur som brännoffer, till en ljuvlig doft för Herren, med matoffret och dryckesoffret på föreskrivet sätt, och likaså en bock till syndoffer. 25 Och prästen ska bringa försoning för hela Israels församling, och de ska få förlåtelse. Det var en synd av misstag, och de har burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt Herren och sitt syndoffer inför Herrens ansikte för sitt misstag. 26 Hela Israels församling och främlingen som bor bland dem ska få förlåtelse, eftersom hela folket hade del i synden som gjordes av misstag.

27 (B) Om en enskild person av misstag syndar, ska han som syndoffer föra fram en årsgammal get. 28 Prästen ska bringa försoning för den som har felat genom att av misstag synda inför Herrens ansikte. Så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Både för den infödde bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem ska samma lag gälla när någon begår en synd av misstag. 30 Men den som begår något med berått mod[a], vare sig han är infödd eller främling, han hånar Herren och ska utrotas ur sitt folk. 31 Eftersom han har föraktat Herrens ord och brutit mot hans bud, måste han utrotas. Hans missgärning vilar på honom.”

En sabbatsbrytare stenas

32 Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ved på sabbatsdagen. 33 De som ertappade honom med att samla ved förde honom till Mose och Aron och hela församlingen. 34 (C) Då det inte var klart utsagt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.

35 Och Herren sade till Mose: ”Mannen ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom utanför lägret.” 36 Då förde hela församlingen ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.

Hörntofsarna

37 Herren sade till Mose: 38 (D) ”Tala till Israels barn och säg till dem att de, släkte efter släkte, ska göra tofsar[b] i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått[c] snöre på varje hörntofs. 39 Ni ska ha sådana tofsar, och när ni ser dem ska ni tänka på alla Herrens bud och göra efter dem och inte följa era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet. 40 Så ska ni tänka på och göra efter alla mina bud och vara heliga inför er Gud. 41 Jag är Herren er Gud, som förde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren er Gud.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:30 med berått mod   Ordagrant: ”med upplyft hand”.
  2. 15:38 tofsar   Hebr. tsitsít, en viktig judisk identitetssymbol (jfr Matt 9:20, 14:36, 23:5).
  3. 15:38 mörkblått   Dyrbar färg från feniciska snäckor, förknippad med tabernaklet (2 Mos 26:4) och översteprästens dräkt (2 Mos 28:28, 37).

22 Om ni eller kommande generationer utan att vara medvetna om det skulle bryta mot de bud som Herren har gett er genom Mose, 23 mot något av det Herren befallde er genom Mose från den dag han gav sin första befallning och för all framtid generation efter generation 24 och om det skedde oavsiktligt utan att menigheten visste om det, så ska menigheten offra en ung tjur som brännoffer som en välbehaglig lukt inför Herren. Tjuren ska offras tillsammans med föreskrivet matoffer och dryckesoffer och med en bock som syndoffer.

25 Prästen ska skaffa försoning för hela Israels menighet och dess synd ska bli förlåten för den var ju inte medveten och de har burit fram sitt offer, ett eldoffer och ett syndoffer, inför Herren för sin ouppsåtliga synd. 26 Hela den israelitiska menigheten ska få förlåtelse, även de utlänningar som bor i landet för hela befolkningen var delaktig i den oavsiktliga synden.

27 Om den oavsiktliga synden har begåtts av någon enskild, ska han offra en årsgammal get av honkön som syndoffer 28 och prästen ska inför Herren skaffa försoning åt honom som oavsiktligt syndat, så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Samma lag gäller för alla som syndar oavsiktligt, en israelit likväl som en utlänning som bor bland dem.

30 Men om någon syndar avsiktligt, vare sig han är israelit eller utlänning, så hånar han därmed Herren och måste utrotas ur folket. 31 Han har nämligen föraktat Herrens ord och medvetet låtit bli att följa hans bud. Han ska utrotas och måste bära sin skuld.’ ”

Om sabbatsbudet

32 En gång under Israels tid i öknen blev en man tagen på bar gärning när han samlade ved på sabbaten. 33 Han greps och fördes inför Mose, Aron och hela menigheten. 34 De tog honom i förvar tills de fått reda på vad som skulle göras med honom.

35 Då sa Herren till Mose: ”Mannen måste dö. Hela menigheten ska stena honom till döds utanför lägret.” 36 De förde då ut honom utanför lägret och stenade honom till döds så som Herren hade befallt Mose.

Om kläder

37 Och Herren sa till Mose: 38 ”Säg till israeliterna att göra tofsar till hörnen på sina kläder från generation till generation och i tofsarna ska fästas en blå tråd. 39 Ni ska när ni ser dessa tofsar som ni gjort bli påminda om Herrens befallningar och komma ihåg att lyda hans lagar i stället för att följa era egna begär och gå era egna vägar i trolöshet. 40 Ni ska tänka på och lyda alla dessa bud och vara helgade åt er Gud, 41 för jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.”

Read full chapter