4 Mosebok 15
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Ytterligare regler för offer
1-2 Herren befallde sedan Mose att ge Israels folk dessa föreskrifter: När era barn slutligen kommer in i det land som jag ska ge er
3-4 och de då vill behaga Herren med ett brännoffer eller slaktoffer, så måste de bära fram ett djur från sina fårhjordar eller boskapshjordar. Varje offer, vare sig det är ett vanligt sådant, ett offer för att infria ett löfte, ett frivilligt offer eller ett särskilt offer i samband med någon av de årliga högtiderna, så måste det bäras fram tillsammans med ett spisoffer. Om det är ett lamm som ska offras, ska du använda tre liter fint mjöl, blandat med en och en halv liter olja
5 och dessutom en och en halv liter vin till drickoffer.
6 Om offret är en bock ska du använda sex liter fint mjöl, blandat med två liter olja
7 och två liter vin till drickoffret. Det är ett offer som blir en välbehaglig lukt inför Herren.
8-9 Om offret är en ung tjur, måste spisoffret som man frambär tillsammans med den bestå av nio liter fint mjöl, blandat med tre liter olja,
10 och tre liter vin till drickoffer. Detta ska offras i eld och kommer att bli en välbehaglig lukt inför Herren.
11-12 Detta är föreskrifterna om vad som ska åtfölja alla offer av tjurar, bockar, lamm eller baggar.
13-14 De gäller både den som är infödd israelit och utlänningar som bor bland er och som vill behaga Herren genom att bära fram eldsoffer.
15-16 Det är en lag för alla, infödda så väl som utlänningar, och den ska gälla för alltid, från generation till generation. Alla är jämställda inför Herren, och den gäller alla lika!
17-18 Vid samma tillfälle sa Herren till Mose: Lär Israels folk att när man kommer in i landet som jag ger dem,
19-21 så ska alla bära fram inför mig av varje års skörd, genom att baka en kaka bröd på grovt mjöl av den säd som skördats det första året. Denna brödkaka ska viftas framför altaret som ett viftoffer inför Herren. Det här ska vara ett årligt offer från er loge, som bärs fram från generation till generation.
22 Om ni eller kommande generationer, utan att vara medvetna om det, skulle bryta mot de regler som Herren har gett er genom Mose under åren,
23-24 så ska folket offra en ung tjur som brännoffer när det inser sitt misstag. Det kommer att bli en välbehaglig lukt inför Herren, och tjuren ska offras tillsammans med vanligt spisoffer och drickoffer och med en bock som syndoffer.
25 Prästen ska skaffa försoning för hela Israels folk, och dess synd ska bli förlåten, för den var ju inte medveten, och de har gottgjort den genom sina eldsoffer inför Herren och genom syndoffret.
26 Alla ska få förlåtelse, även de utlänningar som bor i landet, för hela befolkningen var delaktig, och därför ska också alla bli förlåtna.
27 Om misstaget har begåtts av någon enskild, ska han offra en årsgammal get av honkön som syndoffer
28 och prästen ska ge försoning åt honom inför Herren, och han ska få förlåtelse.
29 Samma lag gäller för en utlänning som bor bland er.
30 Men om någon syndar medvetet, vare sig han är infödd eller utlänning, så hånar han därmed Herren och måste utrotas ur folket.
31 Han har nämligen föraktat Herrens befallning och medvetet låtit bli att följa hans lag. Han ska dödas på grund av sin synd.
Om sabbatsbudet
32 En dag under tiden i öknen blev en man bland folket tagen på bar gärning när han samlade ved på sabbaten.
33 Han greps och fördes inför Mose, Aron och de andra domarna.
34 De tog honom i förvar tills de fått reda på vad Herren ville att de skulle göra med honom.
35 Då sa Herren till Mose: Mannen måste dö. Folket ska stena honom till döds utanför lägret.
36 De förde då ut honom utanför lägret och dödade honom, precis som Herren hade befallt.
Om kläder
37-38 Och Herren sa till Mose: Säg till folket i Israel att göra tofsar till fållarna på sina kläder. Detta är en regel som ska gälla från generation till generation, och tofsarna ska fästas vid kläderna med mörkblå tråd.
39 Ni ska genom dem bli påminda om Herrens befallningar och komma ihåg att lyda hans lagar i stället för att följa era egna begär och gå era egna vägar, som ni brukade göra när ni tjänade andra gudar.
40 Ja, detta ska påminna er om att vara heliga inför Gud,
41 för jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egyptens land, ja, jag är Herren, er Gud.
4 Moseboken 15
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Ytterligare regler
Om offer
15 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna: ’När ni kommer in i det hemland som jag ska ge er 3 och vill offra åt Herren ett eldoffer, brännoffer eller slaktoffer, för att infria ett löfte, ge ett frivilligt offer eller ett särskilt offer i samband med någon av de årliga högtiderna för att ge en välbehaglig lukt åt Herren, ett offer av nöt- eller småboskap, 4 så måste det bäras fram inför Herren tillsammans med ett matoffer. Det ska bestå av tre liter fint mjöl blandat med 1,5 liter olja 5 och dessutom 1,5 liter vin till dryckesoffer för varje lamm tillsammans med bränn- eller slaktoffret.
6 Om offret är en bagge, ska du till matoffret använda sex liter[a] fint mjöl blandat med två liter olja 7 och två liter vin till dryckesoffret. Det blir en välbehaglig lukt inför Herren.
8 Om du offrar en ung tjur som bränn- eller slaktoffer för att infria ett löfte eller ge ett gemenskapsoffer åt Herren, 9 ska du tillsammans med den frambära ett matoffer som består av nio liter fint mjöl blandat med tre liter olja 10 och tre liter vin till dryckesoffer. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. 11 Detta är föreskrifterna för varje tjur, bagge, lamm eller bock. 12 Så ska ni göra med varje enskilt djur, hur många ni än offrar.
13 Alla israeliter ska göra så här när de offrar ett eldoffer, en lukt som är välbehaglig för Herren. 14 När en utlänning som bor bland er, någon som tillfälligt vistas bland er, vill offra ett eldoffer åt Herren som en välbehaglig lukt, ska han göra precis som ni. 15 Det är en stadga för alla i församlingen, infödda så väl som utlänningar som bor hos er och den ska gälla för alltid från generation till generation. Ni och utlänningar är och ska handla lika inför Herren. 16 Samma lag och rätt gäller alltså både er och utlänningar som bor hos er.’ ”
17 Herren talade till Mose: 18 ”Säg till israeliterna: ’När ni kommer in i landet dit jag leder er 19 och när ni äter landets bröd, så ska ni ge Herren en offergåva av det. 20 Baka en första kaka bröd på grovt mjöl som en offergåva från tröskplatsen. 21 Det första brödet ska ni från generation till generation ge som offergåva till Herren.
22 Om ni eller kommande generationer utan att vara medvetna om det skulle bryta mot de bud som Herren har gett er genom Mose, 23 mot något av det Herren befallde er genom Mose från den dag han gav sin första befallning och för all framtid generation efter generation 24 och om det skedde oavsiktligt utan att menigheten visste om det, så ska menigheten offra en ung tjur som brännoffer som en välbehaglig lukt inför Herren. Tjuren ska offras tillsammans med föreskrivet matoffer och dryckesoffer och med en bock som syndoffer.
25 Prästen ska skaffa försoning för hela Israels menighet och dess synd ska bli förlåten för den var ju inte medveten och de har burit fram sitt offer, ett eldoffer och ett syndoffer, inför Herren för sin ouppsåtliga synd. 26 Hela den israelitiska menigheten ska få förlåtelse, även de utlänningar som bor i landet för hela befolkningen var delaktig i den oavsiktliga synden.
27 Om den oavsiktliga synden har begåtts av någon enskild, ska han offra en årsgammal get av honkön som syndoffer 28 och prästen ska inför Herren skaffa försoning åt honom som oavsiktligt syndat, så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Samma lag gäller för alla som syndar oavsiktligt, en israelit likväl som en utlänning som bor bland dem.
30 Men om någon syndar avsiktligt, vare sig han är israelit eller utlänning, så hånar han därmed Herren och måste utrotas ur folket. 31 Han har nämligen föraktat Herrens ord och medvetet låtit bli att följa hans bud. Han ska utrotas och måste bära sin skuld.’ ”
Om sabbatsbudet
32 En gång under Israels tid i öknen blev en man tagen på bar gärning när han samlade ved på sabbaten. 33 Han greps och fördes inför Mose, Aron och hela menigheten. 34 De tog honom i förvar tills de fått reda på vad som skulle göras med honom.
35 Då sa Herren till Mose: ”Mannen måste dö. Hela menigheten ska stena honom till döds utanför lägret.” 36 De förde då ut honom utanför lägret och stenade honom till döds så som Herren hade befallt Mose.
Om kläder
37 Och Herren sa till Mose: 38 ”Säg till israeliterna att göra tofsar till hörnen på sina kläder från generation till generation och i tofsarna ska fästas en blå tråd. 39 Ni ska när ni ser dessa tofsar som ni gjort bli påminda om Herrens befallningar och komma ihåg att lyda hans lagar i stället för att följa era egna begär och gå era egna vägar i trolöshet. 40 Ni ska tänka på och lyda alla dessa bud och vara helgade åt er Gud, 41 för jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.”
Footnotes
- 15:6 sex liter, ordagrant ”två tiondels efa” (liksom de övriga måtten som följer) är beräknat utifrån att en efa är 30 liter; efamåttet har varierat genom tiderna från knappt 20 liter till drygt 40 liter.
4 Mosebok 15
Svenska 1917
15 Och HERREN talade till Mose och sade:
2 Tala till Israels barn och säg till dem: Om I, när I kommen in i det land som jag vill giva eder, och där I skolen bo,
3 viljen offra ett eldsoffer åt HERREN, ett brännoffer eller ett slaktoffer -- vare sig det gäller att fullgöra ett löfte, eller det gäller ett frivilligt offer, eller det gäller edra högtidsoffer -- för att bereda HERREN en välbehaglig lukt, genom fäkreatur eller småboskap,
4 så skall den som vill offra åt HERREN ett sådant offer bära fram såsom spisoffer en tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin olja;
5 och såsom drickoffer skall du offra en fjärdedels hin vin till vart lamm, vare sig det är ett brännoffer som offras, eller det är ett slaktoffer.
6 Men till en vädur skall du såsom spisoffer offra två tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en tredjedels hin olja,
7 och såsom drickoffer skall du bära fram en tredjedels hin vin, till er välbehaglig lukt för HERREN.
8 Och när du offrar en ungtjur till brännoffer eller till slaktoffer, vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller det gäller tackoffer åt HERREN.
9 Så skall, jämte ungtjuren, såsom spisoffer frambäras tre tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en halv in olja,
10 och såsom drickoffer skall du bära fram en halv hin vin: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.
11 Vad här är sagt skall offras till var tjur, var vädur, vart djur av småboskapen, vare sig får eller get.
12 Efter antalet av de djur I offren skolen I offra till vart och ett vad här är sagt, efter deras antal.
13 Var inföding skall offra detta, såsom här är sagt, när han vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.
14 Och när en främling som vistas hos eder, eller som i kommande släkten bor ibland eder, vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN, så skall han offra på samma sätt som I offren.
15 Inom församlingen skall en och samma stadga gälla för eder och för främlingen som bor ibland eder. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte: I själva och främlingen skolen förfara på samma sätt inför HERRENS ansikte.
16 Samma lag och samma rätt skall gälla för eder och för främlingen som bor hos eder.
17 Och HERREN talade till Mose och sade:
18 Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land dit jag vill föra eder,
19 skolen I, då I äten av landets bröd, giva åt HERREN en offergärd därav.
20 Såsom förstling av edert mjöl skolen I giva en kaka till offergärd; I skolen giva den, likasom I given en offergärd från eder loge.
21 Av förstlingen av edert mjöl skolen I giva åt HERREN en offergärd, släkte efter släkte.
22 Och om I begån synd ouppsåtligen, i det att I underlåten att göra efter något av dessa bud som HERREN har kungjort för Mose,
23 efter något av det som HERRENS har bjudit eder genom Mose, från den dag då HERREN gav sina bud och allt framgent, släkte efter släkte,
24 så skall, om synden har blivit begången ouppsåtligen, utan att menigheten visste det, hela menigheten offra en ungtjur såsom brännoffer, till en välbehaglig lukt för HERREN, med det spisoffer och det drickoffer som på föreskrivet sätt skall offras därtill, och tillika en bock såsom syndoffer.
25 Och prästen skall bringa försoning för Israels barns hela menighet, och så bliver dem förlåtet; ty det var en ouppsåtlig synd, och de hava burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt HERREN, och sitt syndoffer inför HERRENS ansikte för sin ouppsåtliga synd.
26 Ja, så bliver dem förlåtet, Israels barns hela menighet och främlingen som bor ibland dem; ty hela folket var delaktigt i den ouppsåtliga synden.
27 Och om någon enskild syndar ouppsåtligen, skall han såsom syndoffer föra fram en årsgammal get.
28 Och prästen skall bringa försoning för denne som har försyndat sig genom ouppsåtlig synd, inför HERRENS ansikte; på det att honom må bliva förlåtet, när försoning bringas för honom.
29 För infödingen bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem, för eder alla skall gälla en och samma lag, när någon begår synd ouppsåtligen.
30 Men den som begår något med upplyft hand, evad han är inföding eller främling, han hånar HERREN, och han skall utrotas ur sitt folk.
31 Ty HERRENS ord har han föraktat, och mot hans bud har han brutit; utan förskoning skall han utrotas; missgärning vilar på honom.
32 Medan nu Israels barn voro i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen.
33 Och de som ertappade honom med att samla ihop ved förde honom fram inför Mose och Aron och hela menigheten.
34 Och då det icke var bestämt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.
35 Och HERREN sade till Mose: »Mannen skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.»
36 Då förde hela menigheten ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, såsom HERREN hade bjudit Mose.
37 Och HERREN talade till Mose och sade:
38 Tala till Israels barn och säg till dem att de och deras efterkommande skola göra sig tofsar i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått snöre på var hörntofs.
39 Och detta skolen I hava till tofsprydnad, för att I, när I sen därpå, mån tänka på alla HERRENS bud och göra efter dem, och icke sväva omkring efter edra hjärtans och ögons lustar, som I nu löpen efter i trolös avfällighet.
40 Ty jag vill att I skolen tänka på och göra efter alla mina bud och vara helgade åt eder Gud.
41 Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land, för att jag skall vara eder Gud Jag är HERREN, eder Gud.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.