^4 (A) Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.

När man berättade för David att det var männen från Jabesh i Gilead som hade begravt Saul,

David blir kung över hela Israel

5 ^(A) Sedan kom Israels alla stammar till David i Hebron och sade: ”Vi är av samma kött och blod^[a] som du. ^2 (B) Redan för länge sedan, när Saul var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara furste över Israel.” ^3 (C) När Israels alla äldste kom till kungen i Hebron, slöt kung David förbund med dem i Hebron inför Herren. Och de smorde David till kung över Israel.

^4 (D) David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. ^5 (E) I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.

David erövrar Jerusalem

^6 (F) Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. De sade till David: ”Hit kommer du inte in, till och med blinda och halta ska driva bort dig.” De tänkte: David kommer aldrig hit in. ⁷ Men David intog Sions borg^[b], det vill säga Davids stad.

⁸ På den dagen sade David: ”Den som slår jebusiterna ska gå genom vattentunneln^[c] och nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar^[d].” Därför brukar man säga: ”Blinda och halta får inte komma in i huset.” ⁹ Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo^[e] och vidare inåt. ^10 (G) David blev allt mäktigare, och Herren Gud Sebaot var med honom.

^11 (H) Kung Hiram^[f] i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ^[g] och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. ¹² Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.

^13 (I) David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur^[h] från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. ^14 (J) Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, ¹⁵ Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, ¹⁶ Elishama, Eljada och Elifelet.

David besegrar filisteerna

¹⁷ När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. ¹⁸ Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen^[i]. ^19 (K) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?” Herren svarade David: ”Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand.” ^20 (L) Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: ”Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.^{[j] 21} Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.

²² Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. ²³ När David då frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden^[k] står. ²⁴ När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här.” ²⁵ Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer^[l].

David blir kung över hela Israel

11 ^(A) Hela Israel samlades till David i Hebron och sade: ”Vi är ditt eget kött och blod.^{[a] 2 (B)} Redan för länge sedan, när Saul fortfarande var kung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren din Gud har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara en furste över mitt folk Israel.” ^3 (C) När alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem i Hebron inför Herren. Sedan smorde de David till kung över Israel, enligt Herrens ord genom Samuel.

^4 (D) David begav sig med hela Israel till Jerusalem, det vill säga Jebus, där jebusiterna bodde. ⁵ Invånarna i Jebus sade till David: ”Här kommer du inte in!” Men David intog Sions borg,^[b] som nu är Davids stad. ⁶ David sade: ”Den som först slår jebusiterna, han ska bli överbefälhavare och överste.” Joab, Serujas son, kom upp först, och han blev överbefälhavare. ⁷ David bosatte sig sedan i borgen, och därför kallade man den Davids stad. ⁸ Han byggde staden runt om den, från Millo och vidare runt omkring, och Joab återställde resten av staden. ⁹ David blev allt mäktigare, och Herren Sebaot var med honom.

Davids hjältar

^10 (E) Dessa är de främsta bland Davids hjältar, som starkt stödde honom i hans rike tillsammans med hela Israel, så att man gjorde honom till kung över Israel enligt Herrens ord.

^11 (F) Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jashobeam^[c], son till en hakmonit, den främste bland kämparna, som svängde sitt spjut över trehundra slagna på en gång. ^12 (G) Efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo. Han var en av de tre hjältarna^[d]. ¹³ Han var med David vid Pas-Dammim när filisteerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filisteerna. ¹⁴ Då ställde de sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna, och Herren lät dem vinna en stor seger.

^15 (H) Tre av de trettio främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. ¹⁶ David var då på borgen, och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. ¹⁷ David sade längtansfullt: ”Tänk om någon kunde ge mig lite vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” ¹⁸ Då bröt de tre sig igenom filisteernas linjer, hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog med det och bar det till David. Men David ville inte dricka det, utan hällde ut det som ett dryckesoffer åt Herren. ¹⁹ Han sade: ”Aldrig inför min Gud att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, de har burit hit det med fara för sina liv.” Och han ville inte dricka det.

Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört.

²⁰ Abshaj, Joabs bror, var den främste av tre andra. Han svängde en gång sitt spjut över trehundra slagna. Han hade ett stort namn bland de tre. ²¹ Han var dubbelt så mycket ansedd som någon annan i detta tretal, och han var deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.

^22 (I) Dessutom Benaja,^[e] son till Jojada från Kabseel, som var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna^[f] i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. ^23 (J) Han slog också ner egyptiern, en reslig man som var fem alnar lång.^[g] Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad med bara sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. ²⁴ Sådana bragder hade Benaja, Jojadas son, utfört, och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. ²⁵ Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom till ledare för sin livvakt.