2 Moseboken 20:4-26
Svenska Folkbibeln 2015
4 (A) Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. 5 (B) Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, 6 (C) men visar nåd mot tusentals[a] när man älskar mig och håller mina bud.
7 (D) Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.
8 (E) Tänk på sabbatsdagen[b] så att du helgar den. 9 Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 (F) För på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.
12 (G) [c]Hedra din far och din mor,[d] så att du får leva länge i det land som Herren din Gud ger dig.
14 (I) Du ska inte begå äktenskapsbrott.[f]
16 (K) Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
17 (L) Du ska inte ha begär[h] till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.
Folkets skräck
18 (M) Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna, basunljudet och röken från berget. Och när de såg det, bävade de och höll sig på avstånd. 19 (N) De sade till Mose: ”Tala du till oss, så ska vi höra. Men låt inte Gud tala till oss, för då kommer vi att dö.” 20 (O) Men Mose sade till folket: ”Var inte rädda! Gud har kommit för att sätta er på prov, och för att ni ska frukta honom så att ni inte syndar.” 21 (P) Folket stod på avstånd, medan Mose gick närmare töcknet där Gud var.
Avgudar och altaren
22 Herren sade till Mose: ”Så ska du säga till Israels barn: Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. 23 (Q) Ni ska inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld ska ni inte göra åt er. 24 Ett altare av jord ska du göra åt mig, och på det ska du offra dina brännoffer och dina gemenskapsoffer, din småboskap och nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ihågkommet ska jag komma till dig och välsigna dig.
25 (R) Men om du vill göra ett altare av stenar åt mig, ska du inte bygga det av huggen sten. För om du rör vid den med din mejsel vanhelgar du stenen. 26 (S) Du får inte heller stiga upp till mitt altare på trappor[i], så att din nakenhet blottas vid mitt altare.
Read full chapterFootnotes
- 20:6 nåd mot tusentals Antingen individer eller släktled (jfr 5 Mos 7:9).
- 20:8 sabbatsdagen Hebr. shabbát betyder ”vila”. Sabbaten varar mellan fredag kväll (Luk 23:54) och lördag kväll, eftersom dygnet räknas från afton till afton (1 Mos 1).
- 20:12f Budorden citeras av Jesus i Matt 19:18f, Mark 10:19, Luk 18:20 och av Paulus i Rom 13:9.
- 20:12 Hedra din far och din mor Budet citeras av Jesus i Matt 15:4, Mark 7:10 och av Paulus i Ef 6:2.
- 20:13 inte mörda Budet citeras av Jesus i Matt 5:21 och av Jakob i Jak 2:11.
- 20:14 inte begå äktenskapsbrott Budet citeras av Jesus i Matt 5:27, av Paulus i Rom 2:22 och av Jakob i Jak 2:11.
- 20:15 inte stjäla Budet citeras av Paulus i Rom 2:21.
- 20:17 inte ha begär Budet citeras av Paulus i Rom 7:7.
- 20:26 altare på trappor Sådana altaren finns utgrävda t ex i Megiddo. Nakenhet var inte ovanligt vid fruktbarhetsbetonade avgudakulter.
2 Moseboken 20:4-26
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
4 Du ska inte tillverka några avgudar, inga bildstoder som föreställer något i himlen, på jorden eller i vattnet under jorden. 5 Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag, Herren din Gud, är en svartsjuk Gud som låter straffet för fädernas synder drabba också barn intill tredje och fjärde generationen när man hatar mig.[a] 6 Men jag visar nåd mot tusenden när man älskar mig och lyder mina befallningar.
7 Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn, för Herren låter ingen som missbrukar hans namn undgå att bli straffad.
8 Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. 9 Sex dagar ska du arbeta och uträtta dina sysslor, 10 men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Du ska inte utföra något arbete på den dagen, varken du eller dina söner eller dina döttrar, dina slavar eller dina slavinnor, din boskap eller främlingen innanför dina portar. 11 På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade Herren sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag.
12 Visa respekt för dina föräldrar, så ska du få ett långt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.
13 Du ska inte mörda.
14 Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.
15 Du ska inte stjäla.
16 Du ska inte vittna falskt mot en medmänniska.
17 Du ska inte ha begär till din nästas egendom, eller ha begär till hans hustru, hans slav eller slavinna, oxe, åsna eller något annat som tillhör honom.”
18 Allt folket bevittnade åskan, eldslågorna, hornstötarna och röken som steg upp från berget och de darrade av rädsla och stannade på avstånd. 19 De sa till Mose: ”Tala till oss du, och vi ska lyda, men låt inte Gud tala till oss, för då dör vi.”
20 ”Var inte rädda”, sa Mose till folket. ”Gud har kommit för att pröva er, för att ni ska frukta Gud och inte synda mot honom.”
21 Folket stod alltså kvar på avstånd medan Mose gick in i det tjocka mörkret där Gud var.
Andra lagar
Altaren
22 Herren sa till Mose att han skulle tala till israeliterna och säga till dem: ”Ni har själva sett att jag talat till er från himlen. 23 Ni ska inte tillverka åt er några andra gudar vid sidan av mig, inga gudar av silver eller guld.
24 Ett altare ska du göra åt mig av jord. Offra där dina brännoffer och gemenskapsoffer, din småboskap och din nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ärat ska jag komma till dig och välsigna dig. 25 Om du gör ett altare åt mig av sten, ska du bara använda ohuggen sten. Om du använder något verktyg på stenen, vanhelgar du den. 26 Du ska inte heller gå upp till mitt altare på trappsteg, för då kan ditt kön blottas där.
Read full chapterFootnotes
- 20:5 Om någon lämnade Gud och istället tillbad avgudar skulle det drabba hela hushållet, som ofta bestod av flera generationer. Det betydde inte att barnen personligen skulle straffas för någon annans synd, se 5 Mos 24:16 och Hes 18:18-20.
Psaltaren 106:19-48
Svenska Folkbibeln 2015
19 [a]De gjorde en kalv vid Horeb
och tillbad en avgudabild,
20 [b]de bytte bort sin härlighet
mot bilden av en tjur
som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin Frälsare,
som gjort väldiga ting
i Egypten,
22 [c]underbara verk i Hams land,
förunderliga gärningar
vid Röda havet.
23 [d]Han hotade att förgöra dem,
men Mose, hans utvalde,
ställde sig i vägen
för att vända bort hans vrede
från att fördärva dem.
24 [e]De föraktade det ljuvliga landet,
de trodde inte hans ord.
25 De klagade i sina tält
och lyssnade inte
till Herrens röst.
26 [f]Då lyfte han sin hand mot dem
och svor att låta dem falla i öknen,
27 [g]att låta deras barn
falla bland hednafolken
och spridas ut i länderna.
28 [h]De band sig till Baal-Peor
och åt av offren till de döda,
29 de väckte Guds vrede
med sina gärningar
och en hemsökelse bröt ut
bland dem.
30 [i]Men Pinechas steg fram
och skipade rätt,
och hemsökelsen hejdades.
31 [j]Det räknades honom
till rättfärdighet
från släkte till släkte, för evig tid.
32 [k]De väckte hans vrede
vid Meribas vatten
och Mose fick lida för deras skull,
33 [l]för de trotsade[m] hans ande
så att tanklösa ord
kom över hans läppar.
34 [n]De förgjorde inte folken
som Herren befallt dem,
35 [o]de beblandade sig
med hednafolken
och lärde sig deras gärningar.
36 [p]De tjänade deras avgudar,
och dessa blev en snara för dem.
37 [q]De offrade sina söner och döttrar
åt onda andar,
38 [r]de spillde oskyldigt blod,
sina söners och döttrars blod
som de offrade åt
Kanaans avgudar
så att landet vanhelgades av blodet.
39 [s]De blev orena genom sina gärningar
och var trolösa i allt de gjorde.
40 Då upptändes Herrens vrede
mot hans folk,
och han avskydde sin arvedel.
41 [t]Han gav dem
i hednafolkens hand,
och de som hatade dem
fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
de kuvades under deras hand.
43 [u]Han räddade dem gång på gång,
men de var upproriska
i sina planer[v]
och sjönk allt djupare
genom sin synd.
44 Men han såg till dem i deras nöd
när han hörde deras rop,
45 [w]han tänkte på sitt förbund med dem
och förbarmade sig
för sin stora nåds skull.
46 Han lät dem finna barmhärtighet
hos alla som fört dem bort
i fångenskap.
47 [x]Fräls oss, Herre vår Gud,
och samla oss från hednafolken,
så att vi får prisa ditt heliga namn
och ha vår ära i att lova dig.
48 [y]Välsignad är Herren, Israels Gud,
från evighet till evighet!
Och allt folket ska säga: "Amen!"
Halleluja!
Footnotes
- 106:19 2 Mos 32:1f, 5 Mos 9:8, Apg 7:41.
- 106:20 Jer 2:11, Rom 1:23f.
- 106:22 Ps 105:27f.
- 106:23 2 Mos 32:9f, 5 Mos 9:14, 25f, 1 Tim 2:5.
- 106:24 4 Mos 14:2f, 5 Mos 9:23, Ps 78:32.
- 106:26 4 Mos 14:21f, 28f, Ps 95:11, Hes 20:23, 1 Kor 10:5f.
- 106:27 3 Mos 26:38, 5 Mos 28:36f, Ps 44:12.
- 106:28 4 Mos 25:2f, Ps 115:5f, Jer 10:3, Hos 9:10.
- 106:30 4 Mos 25:7f.
- 106:31 4 Mos 25:10f.
- 106:32 2 Mos 17:1f, 4 Mos 20:1f, Ps 81:8, 95:8.
- 106:33 4 Mos 20:10, Ps 107:11, Jes 63:10.
- 106:33 trotsade Annan översättning: "förbittrade".
- 106:34 5 Mos 7:1f, 12:2f, Dom 1:27f.
- 106:35 Dom 3:5f.
- 106:36 Dom 2:12f.
- 106:37 5 Mos 32:17, 2 Kung 21:6, 23:10, Hes 16:20f.
- 106:38 4 Mos 35:33.
- 106:39 2 Mos 34:15, 3 Mos 20:4f, Hos 4:12.
- 106:41 Dom 2:14, 3:8, 12f, 4:2, 6:1f, 10:7f, 13:1, Neh 9:27.
- 106:43 Dom 2:16f, Ps 81:13.
- 106:43 i sina planer Andra handskrifter: "mot hans plan".
- 106:45 5 Mos 30:3f, 32:36, Dom 2:18.
- 106:47 1 Krön 16:35f.
- 106:48 Ps 41:14, 72:18f, 89:53.
Psaltaren 106:19-48
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
19 De gjorde en kalv vid Horeb
och tillbad en gjuten avgud.
20 De bytte ut sin härlighet
mot en avbild av en tjur som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin räddare,
som gjort så stora ting i Egypten,
22 mirakel i Hams land
och märkliga gärningar vid Sävhavet.
23 Därför bestämde han sig för att förgöra dem.
Men Mose, hans utvalde, ställde sig framför honom
för att hålla tillbaka hans vrede,
så att han inte skulle förinta dem.
24 Sedan föraktade de det underbara landet,
och de trodde inte på hans ord.
25 De gnällde i sina tält,
och de ville inte lyssna till Herren.
26 Därför lyfte han sin hand och svor
att han skulle döda dem i öknen,
27 och att deras barn skulle skingras bland främmande folk
och spridas ut till andra länder.
28 De förenade sig med Baal-Pegor,
och de åt offer som offrats till livlösa avgudar.[a]
29 Genom sina gärningar retade de Herren till vrede,
så att en plåga bröt ut bland dem.
30 Men Pinechas grep in och kom emellan,
så att plågan upphörde.
31 För detta räknades han som rättfärdig
från generation till generation, för evigt.
32 Vid Merivas vatten förargade de Herren igen
och ställde till bekymmer för Mose.
33 De var upproriska mot hans ande, så
att han[b] talade utan att tänka efter.
34 De förgjorde inte heller folken,
som Herren hade sagt till dem,
35 utan beblandade sig med främmande folk
och tog efter deras seder och bruk.
36 De tillbad deras avgudar,
och detta blev en fälla för dem.
37 De offrade sina söner och döttrar
till demoner.
38 De utgöt oskyldigt blod, sina söners och döttrars,
som de offrade åt Kanaans avgudar,
och landet blev vanhelgat genom dessas blod.
39 De vanhelgade sig själva genom sina handlingar
och agerade i otrohet.
40 Herrens vrede upptändes mot hans folk,
och han avskydde sin arvedel.
41 Han överlämnade dem åt främmande folk,
och de som hatade dem fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
och de fick underkasta sig deras makt.
43 Gång på gång befriade han dem,
men de fortsatte att göra uppror,
och de sjönk allt djupare i sin synd.
44 Ändå såg han till dem i deras nöd
när han hörde deras rop.
45 Han kom ihåg sitt förbund med dem
och var mild i sin stora nåd.
46 Han lät dem finna förbarmande
hos dem som höll dem fångna.
47 Rädda oss, Herre, vår Gud!
Samla oss från dessa folk,
så att vi får prisa ditt heliga namn
och tacka och lova dig.
48 Lovad vare Herren, Israels Gud, från evighet till evighet!
Och allt folket ska säga: ”Amen!”
Halleluja!
Apostlagärningarna 17:29
Svenska Folkbibeln 2015
29 (A) Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.
Read full chapter
Apostlagärningarna 17:29
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
29 Om vi nu har vårt ursprung hos honom, då kan vi inte föreställa oss det gudomliga som något som människor utifrån sina tankar och sin konstnärlighet har tillverkat av silver eller guld eller sten.
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.