(A) Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. (B) Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, (C) men visar nåd mot tusentals[a] när man älskar mig och håller mina bud.

(D) Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

(E) Tänk på sabbatsdagen[b] så att du helgar den. Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 (F) För på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

12 (G) [c]Hedra din far och din mor,[d] så att du får leva länge i det land som Herren din Gud ger dig.

13 (H) Du ska inte mörda.[e]

14 (I) Du ska inte begå äktenskapsbrott.[f]

15 (J) Du ska inte stjäla.[g]

16 (K) Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

17 (L) Du ska inte ha begär[h] till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Folkets skräck

18 (M) Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna, basunljudet och röken från berget. Och när de såg det, bävade de och höll sig på avstånd. 19 (N) De sade till Mose: ”Tala du till oss, så ska vi höra. Men låt inte Gud tala till oss, för då kommer vi att dö.” 20 (O) Men Mose sade till folket: ”Var inte rädda! Gud har kommit för att sätta er på prov, och för att ni ska frukta honom så att ni inte syndar.” 21 (P) Folket stod på avstånd, medan Mose gick närmare töcknet där Gud var.

Avgudar och altaren

22 Herren sade till Mose: ”Så ska du säga till Israels barn: Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. 23 (Q) Ni ska inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld ska ni inte göra åt er. 24 Ett altare av jord ska du göra åt mig, och på det ska du offra dina brännoffer och dina gemenskapsoffer, din småboskap och nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ihågkommet ska jag komma till dig och välsigna dig.

25 (R) Men om du vill göra ett altare av stenar åt mig, ska du inte bygga det av huggen sten. För om du rör vid den med din mejsel vanhelgar du stenen. 26 (S) Du får inte heller stiga upp till mitt altare på trappor[i], så att din nakenhet blottas vid mitt altare.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:6 nåd mot tusentals   Antingen individer eller släktled (jfr 5 Mos 7:9).
  2. 20:8 sabbatsdagen   Hebr. shabbát betyder ”vila”. Sabbaten varar mellan fredag kväll (Luk 23:54) och lördag kväll, eftersom dygnet räknas från afton till afton (1 Mos 1).
  3. 20:12f Budorden citeras av Jesus i Matt 19:18f, Mark 10:19, Luk 18:20 och av Paulus i Rom 13:9.
  4. 20:12 Hedra din far och din mor   Budet citeras av Jesus i Matt 15:4, Mark 7:10 och av Paulus i Ef 6:2.
  5. 20:13 inte mörda   Budet citeras av Jesus i Matt 5:21 och av Jakob i Jak 2:11.
  6. 20:14 inte begå äktenskapsbrott   Budet citeras av Jesus i Matt 5:27, av Paulus i Rom 2:22 och av Jakob i Jak 2:11.
  7. 20:15 inte stjäla   Budet citeras av Paulus i Rom 2:21.
  8. 20:17 inte ha begär   Budet citeras av Paulus i Rom 7:7.
  9. 20:26 altare på trappor   Sådana altaren finns utgrävda t ex i Megiddo. Nakenhet var inte ovanligt vid fruktbarhetsbetonade avgudakulter.

Du ska inte tillverka några avgudar, inga bildstoder som föreställer något i himlen, på jorden eller i vattnet under jorden. Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag, Herren din Gud, är en svartsjuk Gud som låter straffet för fädernas synder drabba också barn intill tredje och fjärde generationen när man hatar mig.[a] Men jag visar nåd mot tusenden när man älskar mig och lyder mina befallningar.

Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn, för Herren låter ingen som missbrukar hans namn undgå att bli straffad.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar ska du arbeta och uträtta dina sysslor, 10 men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Du ska inte utföra något arbete på den dagen, varken du eller dina söner eller dina döttrar, dina slavar eller dina slavinnor, din boskap eller främlingen innanför dina portar. 11 På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade Herren sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag.

12 Visa respekt för dina föräldrar, så ska du få ett långt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.

13 Du ska inte mörda.

14 Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.

15 Du ska inte stjäla.

16 Du ska inte vittna falskt mot en medmänniska.

17 Du ska inte ha begär till din nästas egendom, eller ha begär till hans hustru, hans slav eller slavinna, oxe, åsna eller något annat som tillhör honom.”

18 Allt folket bevittnade åskan, eldslågorna, hornstötarna och röken som steg upp från berget och de darrade av rädsla och stannade på avstånd. 19 De sa till Mose: ”Tala till oss du, och vi ska lyda, men låt inte Gud tala till oss, för då dör vi.”

20 ”Var inte rädda”, sa Mose till folket. ”Gud har kommit för att pröva er, för att ni ska frukta Gud och inte synda mot honom.”

21 Folket stod alltså kvar på avstånd medan Mose gick in i det tjocka mörkret där Gud var.

Andra lagar

Altaren

22 Herren sa till Mose att han skulle tala till israeliterna och säga till dem: ”Ni har själva sett att jag talat till er från himlen. 23 Ni ska inte tillverka åt er några andra gudar vid sidan av mig, inga gudar av silver eller guld.

24 Ett altare ska du göra åt mig av jord. Offra där dina brännoffer och gemenskapsoffer, din småboskap och din nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ärat ska jag komma till dig och välsigna dig. 25 Om du gör ett altare åt mig av sten, ska du bara använda ohuggen sten. Om du använder något verktyg på stenen, vanhelgar du den. 26 Du ska inte heller gå upp till mitt altare på trappsteg, för då kan ditt kön blottas där.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:5 Om någon lämnade Gud och istället tillbad avgudar skulle det drabba hela hushållet, som ofta bestod av flera generationer. Det betydde inte att barnen personligen skulle straffas för någon annans synd, se 5 Mos 24:16 och Hes 18:18-20.

19 [a]De gjorde en kalv vid Horeb
    och tillbad en avgudabild,
20 [b]de bytte bort sin härlighet
    mot bilden av en tjur
        som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin Frälsare,
    som gjort väldiga ting
        i Egypten,
22 [c]underbara verk i Hams land,
    förunderliga gärningar
        vid Röda havet.
23 [d]Han hotade att förgöra dem,
    men Mose, hans utvalde,
        ställde sig i vägen
    för att vända bort hans vrede
        från att fördärva dem.

24 [e]De föraktade det ljuvliga landet,
    de trodde inte hans ord.
25 De klagade i sina tält
    och lyssnade inte
        till Herrens röst.
26 [f]Då lyfte han sin hand mot dem
    och svor att låta dem falla i öknen,
27 [g]att låta deras barn
        falla bland hednafolken
    och spridas ut i länderna.

28 [h]De band sig till Baal-Peor
    och åt av offren till de döda,
29 de väckte Guds vrede
        med sina gärningar
    och en hemsökelse bröt ut
        bland dem.
30 [i]Men Pinechas steg fram
        och skipade rätt,
    och hemsökelsen hejdades.
31 [j]Det räknades honom
        till rättfärdighet
    från släkte till släkte, för evig tid.

32 [k]De väckte hans vrede
        vid Meribas vatten
    och Mose fick lida för deras skull,
33 [l]för de trotsade[m] hans ande
    så att tanklösa ord
        kom över hans läppar.

34 [n]De förgjorde inte folken
    som Herren befallt dem,
35 [o]de beblandade sig
        med hednafolken
    och lärde sig deras gärningar.
36 [p]De tjänade deras avgudar,
    och dessa blev en snara för dem.
37 [q]De offrade sina söner och döttrar
    åt onda andar,
38 [r]de spillde oskyldigt blod,
        sina söners och döttrars blod
    som de offrade åt
        Kanaans avgudar
    så att landet vanhelgades av blodet.
39 [s]De blev orena genom sina gärningar
    och var trolösa i allt de gjorde.

40 Då upptändes Herrens vrede
        mot hans folk,
    och han avskydde sin arvedel.
41 [t]Han gav dem
        i hednafolkens hand,
    och de som hatade dem
        fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
    de kuvades under deras hand.
43 [u]Han räddade dem gång på gång,
    men de var upproriska
        i sina planer[v]
    och sjönk allt djupare
        genom sin synd.

44 Men han såg till dem i deras nöd
    när han hörde deras rop,
45 [w]han tänkte på sitt förbund med dem
    och förbarmade sig
        för sin stora nåds skull.
46 Han lät dem finna barmhärtighet
    hos alla som fört dem bort
        i fångenskap.

47 [x]Fräls oss, Herre vår Gud,
        och samla oss från hednafolken,
    så att vi får prisa ditt heliga namn
        och ha vår ära i att lova dig.


48 [y]Välsignad är Herren, Israels Gud,
        från evighet till evighet!
    Och allt folket ska säga: "Amen!"
        Halleluja!

Read full chapter

19 De gjorde en kalv vid Horeb
    och tillbad en gjuten avgud.
20 De bytte ut sin härlighet
    mot en avbild av en tjur som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin räddare,
    som gjort så stora ting i Egypten,
22 mirakel i Hams land
    och märkliga gärningar vid Sävhavet.
23 Därför bestämde han sig för att förgöra dem.
    Men Mose, hans utvalde, ställde sig framför honom
för att hålla tillbaka hans vrede,
    så att han inte skulle förinta dem.

24 Sedan föraktade de det underbara landet,
    och de trodde inte på hans ord.
25 De gnällde i sina tält,
    och de ville inte lyssna till Herren.
26 Därför lyfte han sin hand och svor
    att han skulle döda dem i öknen,
27 och att deras barn skulle skingras bland främmande folk
    och spridas ut till andra länder.

28 De förenade sig med Baal-Pegor,
    och de åt offer som offrats till livlösa avgudar.[a]
29 Genom sina gärningar retade de Herren till vrede,
    så att en plåga bröt ut bland dem.
30 Men Pinechas grep in och kom emellan,
    så att plågan upphörde.
31 För detta räknades han som rättfärdig
    från generation till generation, för evigt.
32 Vid Merivas vatten förargade de Herren igen
    och ställde till bekymmer för Mose.
33 De var upproriska mot hans ande, så
    att han[b] talade utan att tänka efter.

34 De förgjorde inte heller folken,
    som Herren hade sagt till dem,
35 utan beblandade sig med främmande folk
    och tog efter deras seder och bruk.
36 De tillbad deras avgudar,
    och detta blev en fälla för dem.
37 De offrade sina söner och döttrar
    till demoner.
38 De utgöt oskyldigt blod, sina söners och döttrars,
    som de offrade åt Kanaans avgudar,
    och landet blev vanhelgat genom dessas blod.
39 De vanhelgade sig själva genom sina handlingar
    och agerade i otrohet.

40 Herrens vrede upptändes mot hans folk,
    och han avskydde sin arvedel.
41 Han överlämnade dem åt främmande folk,
    och de som hatade dem fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
    och de fick underkasta sig deras makt.
43 Gång på gång befriade han dem,
    men de fortsatte att göra uppror,
    och de sjönk allt djupare i sin synd.
44 Ändå såg han till dem i deras nöd
    när han hörde deras rop.
45 Han kom ihåg sitt förbund med dem
    och var mild i sin stora nåd.
46 Han lät dem finna förbarmande
    hos dem som höll dem fångna.

47 Rädda oss, Herre, vår Gud!
    Samla oss från dessa folk,
så att vi får prisa ditt heliga namn
    och tacka och lova dig.

48 Lovad vare Herren, Israels Gud, från evighet till evighet!

Och allt folket ska säga: ”Amen!”

Halleluja!

Read full chapter

Footnotes

  1. 106:28 Mer ordagrant: …till döda, men sammanhanget och den historiska bakgrunden talar för att det var frågan om avgudar och inte döda/livlösa generellt.
  2. 106:33 Eller: De gjorde hans ande så bitter att han.

29 (A) Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.

Read full chapter

29 Om vi nu har vårt ursprung hos honom, då kan vi inte föreställa oss det gudomliga som något som människor utifrån sina tankar och sin konstnärlighet har tillverkat av silver eller guld eller sten.

Read full chapter