17 (A) Se, dagar ska komma då allt som finns i ditt hus och som dina fäder har samlat ända till denna dag ska föras bort till Babel. Ingenting ska bli kvar, säger Herren.

Read full chapter

17 ’Den tid ska komma då allt som finns i ditt palats, allt som dina förfäder har samlat fram till nu, ska föras bort till Babylonien. Ingenting kommer att lämnas kvar, säger Herren.

Read full chapter

15 och hon sade då till dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: Säg till den man som har sänt er till mig: 16 Så säger Herren: Se, över denna plats och över dem som bor här ska jag låta olycka komma, alla de ord som står[a] i den bok som Juda kung har läst. 17 De har övergett mig och tänt offereld åt andra gudar och väckt min vrede genom alla sina händers verk, och därför är min vrede upptänd mot denna plats och ska inte utsläckas.

18 Men till Juda kung, som har sänt er för att fråga Herren, ska ni säga: Så säger Herren, Israels Gud, 19 om de ord som du har hört: Eftersom ditt hjärta blev mjukt och du ödmjukade dig inför Herren när du hörde vad jag har talat mot denna plats och mot dem som bor här, nämligen att de ska bli ett föremål för häpnad och förbannelse, och eftersom du rev sönder dina kläder och grät inför mig, därför har jag också hört dig, säger Herren. 20 (A) Därför vill jag samla dig till dina fäder och du ska samlas till dem i din grav med frid. Dina ögon ska slippa se all den olycka som jag ska låta drabba denna plats.” Och de vände tillbaka till kungen med detta svar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 22:16 alla de ord som står   Se straffdomarna i 5 Mos 28:15f.

15 svarade hon dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Säg till den man som skickade er till mig: 16 Så säger Herren: Jag kommer att låta olycka drabba denna plats och dess invånare, så som det står omtalat i boken kungen av Juda har läst. 17 De har övergett mig, tänt offereld åt andra gudar och väckt min vrede genom allt de gjort, och därför ska min vrede drabba denna plats, och den kan inte släckas.’ 18 Säg till kungen av Juda, som skickade er hit för att fråga Herren: ’Så säger Herren, Israels Gud, om de ord du har hört: 19 Därför att du är bedrövad i ditt innersta och har ödmjukat dig inför Herren, sedan du fått höra mina ord mot denna plats och dess invånare, för att de skulle väcka fasa och förbannelser, och du har rivit sönder dina kläder och gråtit inför mig, har jag hört dig, säger Herren. 20 Jag ska låta dig dö och bli begravd bland dina fäder i ro. Du får slippa se allt det onda som jag ska låta komma över denna plats.’ ”

De återvände till kungen med detta svar.

Read full chapter

Så säger Herren: På samma sätt ska jag göra slut på Judas och Jerusalems stora högmod. 10 Detta onda folk som inte vill lyssna till mitt ord utan följer sitt hårda hjärta och håller sig till andra gudar, tjänar och tillber dem, det ska bli som detta höftskynke som inte duger till något. 11 (A) För liksom en mans höftskynke är nära hans höfter, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus vara nära mig, säger Herren. De skulle vara mitt folk, till berömmelse, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.

Juda liknas vid ett vinkärl

12 Säg därför till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Alla vinkärl ska fyllas med vin. När de då säger till dig: ”Det vet vi väl, att alla vinkärl ska fyllas med vin!” 13 (B) så svara dem: Så säger Herren: Se, jag ska fylla alla som bor i detta land så att de blir berusade – kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna och Jerusalems alla invånare. 14 (C) Och jag ska krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger Herren. Jag ska inte vara barmhärtig eller skonsam eller förbarma mig så att jag låter bli att förgöra dem.

Ohörsamhet leder till fångenskap

15 Hör och lyssna till detta!
    Var inte högmodiga,
        för Herren har talat.
16 (D) Ge ära åt Herren er Gud,
        innan han låter mörkret komma
    och innan era fötter snubblar
        på bergen när det skymmer.
    Ni väntar på ljus,
        men han ska förvandla det
    till dödsskugga, till tjockt mörker.
17 (E) Men vill ni inte höra på detta,
    så måste jag gråta i det fördolda
        över ert högmod.
    Bittert gråter jag
        och tårar strömmar
            från mina ögon,
    därför att Herrens hjord
        förs bort i fångenskap.

18 (F) Säg till kungen
        och drottningmodern:[a]
    Stig ner från er tron,
        för den praktfulla kronan
    har fallit från era huvuden.
19 Städerna i Negev är stängda
    och ingen finns
        som öppnar dem.
    Hela Juda är bortfört i fångenskap,
        helt och hållet bortfört.

20 Lyft er blick och se
        dem som kommer norrifrån.
    Var är hjorden du fick,
        din härliga hjord?
21 (G) Vad ska du säga,
    när de du gjorde till nära vänner
        sätts till härskare över dig?
    Ska du då inte gripas av vånda
        som en kvinna i födslosmärtor?
22 (H) Men om du säger i ditt hjärta:
        ”Varför har detta hänt mig?”
    så ska du veta att det var
        för din stora missgärnings skull
    som ditt mantelsläp lyftes upp
        och din kropp utsattes för våld.

23 (I) Kan en nubier förvandla sin hud
        eller en leopard sina fläckar?
    Då skulle också ni kunna göra gott,
        ni som har vant er att göra ont.
24 (J) Därför ska jag skingra dem
    som strå som förs bort
        av ökenvinden.
25 Det ska vara din lott,
    den del du får av mig,
        säger Herren,
    därför att du har glömt mig
        och litat till lögn.
26 Därför ska jag också dra upp
    mantelsläpet över ditt ansikte
        så att man ser din skam,
27 (K) ditt äktenskapsbrott,
    ditt liderliga frustande,
        din skamliga otukt.
    På höjderna och på fältet
        har jag sett dina vidrigheter.
    Ve dig, Jerusalem!
        Hur länge ska det dröja
            innan du blir ren?

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:18 kungen och drottningmodern   Sannolikt artonårige Jojakin och Nehushta (2 Kung 24:8).

”Så säger Herren: ’På samma sätt ska jag bryta ner den stora högfärden i Juda och Jerusalem. 10 Detta onda folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna hårda hjärtan och andra gudar, som de tjänar och tillber. Därför ska det bli som detta höftskynke, helt oanvändbart. 11 Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så lät jag hela Israels och Judas folk sluta sig till mig, säger Herren, för att de skulle vara mitt folk, till heder, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.’

Juda som vinkärl

12 Säg till dem: ’Så säger Herren, Israels Gud: ”Alla vinkärl ska fyllas med vin. Och när de svarar: Skulle vi inte veta att alla vinkärl brukar fyllas med vin?” 13 säg då till dem: ”Så säger Herren: Se, jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att de blir redlösa allesammans, från kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna ända ner till alla Jerusalems invånare. 14 Jag ska krossa dem mot varandra, fäder såväl som söner, säger Herren. Jag ska inte låta någon förskoning, något medlidande eller förbarmande hindra mig från att förgöra dem.” ’ ”

Varningar

15 Lyssna, hör på!
    Var inte så arroganta,
för Herren har talat.
16     Ge Herren, er Gud, äran,
innan han låter ett mörker komma,
    innan ni snubblar i skymningen bland bergen.
Ni väntar på ljus,
    men han ska göra det till ett djupt mörker,
förvandla det till ett töcken.
17     Om ni inte lyssnar till detta
ska jag i det fördolda gråta över ert högmod.
    Mina ögon fylls av tårar
    när Herrens hjord förs bort i fångenskap.
18 Säg till kungen och kungamodern:
    ”Stig ner från era troner,
för den strålande kronan
    har fallit från era huvuden.”
19 Städerna i Negev har stängts,
    och ingen kan öppna dem.
Hela Juda är bortfört i fångenskap,
    i sin helhet är det bortfört.

20 Lyft blicken, se på dem
    som kommer norrifrån!
Var finns din hjord som anförtroddes åt dig,
    fåren som var din stolthet?
21 Vad kommer du att säga,
    när han sätter dina bundsförvanter
att regera över dig?
    Kommer du då inte att vrida dig i smärta,
som en kvinna som ska föda?[a]
22     Och om du frågar dig
varför allt detta har drabbat dig,
    så var det på grund av dina många synder
som dina kläder slets av
    och din kropp utsattes för våld.
23 Inte kan väl nubiern ändra på sin hudfärg
    eller leoparden sina fläckar?
Inte heller kan ni göra det goda,
    ni som är vana vid att göra det onda.

24 ”Därför ska jag skingra er
    som torrt gräs som förs bort av ökenvinden.
25 Detta ska vara din lott,
    den del jag bestämmer åt dig, säger Herren,
eftersom du har glömt mig
    och satt din tilltro till det som är falskt.
26 Jag ska själv dra upp dina kläder
    över ansiktet på dig
och låta din skam synas,
27     liksom din otukt,
ditt liderliga frustande
    och din skamlösa prostitution.
På höjder och fält
    har jag sett dina vidrigheter.
Ve dig, Jerusalem!
    Hur länge ska det dröja innan du blir ren?”

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:21 Grundtextens innebörd är oviss.