Add parallel Print Page Options

Joas reparerar templet

24 Joas var bara sju år gammal när han blev kung, och han regerade i fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var från Beer-Seba.

Joas gjorde allt för att behaga Herren så länge prästen Jojada levde.

Denne valde två hustrur åt honom, och med dem fick han söner och döttrar.

En tid senare beslutade Joas att reparera templet

och sammankallade präster och leviter för att ge dem order:Gå runt till alla städer i Juda och samla in de pengar som årligen ska tas upp för templets underhåll. Vänta inte, utan börja omedelbart!Men leviterna gjorde sig ingen brådska.

Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och frågade honom: Varför har du inte bett leviterna gå ut och samla in tempelskatten från Juda städer och från Jerusalem? Dessa skatter som är föreskrivna av Guds tjänare Mose måste drivas in, så att templet kan repareras.

7-8 De som hade stått på den ogudaktiga Ataljas sida hade låtit templet förfalla, och allt som var helgat åt Gud hade flyttats över till Baals tempel. Kungen befallde att man skulle tillverka en kista och sätta den utanför tempelporten.

Sedan gick en befallning ut till alla städer i Juda och över hela Jerusalem, i vilken folket uppmanades att ge Herren den skatt som Guds tjänare Mose hade pålagt Israel.

10 Alla, både ledare och allmänhet, bidrog med glädje till detta ändamål, och kistan fylldes gång på gång.

11 Leviterna bar då kistan till de särskilda granskningsmän som skulle räkna pengarna.

12 Kungen och Jojada gav pengarna till de män som var ansvariga för reparationerna, så att de kunde anställa stenhuggare, timmermän, smeder och gjutare för arbeten i järn och koppar.

13 På så sätt fortsatte arbetet, och templet sattes i stånd efter hand. Man återställde det till dess tidigare utseende och förstärkte det.

14 När allt var avslutat bar man fram pengarna som var över till kungen och Jojada, och det blev bestämt att man för dem skulle göra guld- och silverföremål, rökelsekärl och olika tillbehör till att användas vid offren.Så länge prästen Jojada levde bar man regelbundet fram brännoffer.

15 Jojada blev mycket gammal och dog vid 130 års ålder.

16 Han begravdes bland kungarna i Davids stad, eftersom han hade gjort så mycket gott för Israel, för Gud och för templet.

Guds dom drabbar Joas

17-18 Men efter Jojadas död kom ledarna i Juda till kung Joas och förmådde honom att överge sina förfäders Gud och hans tempel för att i stället börja tillbe avgudar. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem än en gång.

19 Men trots att Gud sände profeter för att föra dem tillbaka till Herren, så ville folket inte lyssna.

20 Då kom Guds Ande över Sakarja, prästen Jojadas son. Han kallade samman folket, och inför dem alla sa han: Gud vill veta varför ni är olydiga mot honom och hans befallningar. Eftersom ni handlar som ni gör kommer ni att misslyckas med allt. Ni har övergett Herren, och nu har han övergett er.

21 Ledarna försökte då döda Sakarja, och till slut gav kung Joas själv order om det. Man stenade honom till döds på templets förgård.

22 Kung Joas tänkte inte på hur lojal och trogen Sakarjas far Jojada hade varit mot honom, utan lät döda hans son. Sakarjas sista ord innan han dog var: Herre, se vad de gör, och gör dem ansvariga!

23 Några månader senare kom den arameiska hären mot Juda och Jerusalem. Folkets ledare dödades, och krigsbytet skickades till kungen i Damaskus.

24 Det var bara en mindre styrka som hade anfallit, men Herren lät den besegra Judas mäktiga armé därför att folket hade övergett Herren, sina förfäders Gud. På det sättet verkställde Gud domen över Joas.

25 När arameerna drog sig tillbaka låg Joas svårt sårad. Då beslutade sig hans närmaste män för att döda honom, därför att han hade gett ordern om att stena Sakarja, prästen Jojadas son. De dödade honom där han låg försvarslös i sin säng. Joas begravdes i Davids stad, men inte på kungarnas begravningsplats.

26 De som sammansvurit sig mot kungen var Sabad, son till ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.

27 Om Joas söner och profetiorna över honom och om templets renovering finns att läsa i Kungarnas krönika.När Joas dog blev hans son Amasja kung efter honom.

Joash regerar i Juda

(2 Kung 11:21—12:3)

24 Joash var sju år gammal när han blev kung, och han regerade i fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sivja och var från Beer Sheva. Joash gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så länge prästen Jojada levde. Jojada valde två hustrur åt honom och han fick söner och döttrar.

Joash reparerar templet

(2 Kung 12:4-16)

En tid senare beslutade Joash att restaurera Herrens hus och sammankallade präster och leviter och sa till dem: ”Gå runt till alla städer i Juda och samla in pengar år för år från alla israeliter för underhåll av er Guds hus. Gör det utan dröjsmål!” Men leviterna gjorde sig ingen brådska.

Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och frågade honom: ”Varför har du inte sett till att leviterna drivit in skatten från Juda och Jerusalem, som Herrens tjänare Mose och Israels församling bestämt för förbundstecknets tält?”

Den ogudaktiga Ataljas söner hade brutit sig in i Guds hus och också använt för baalsgudarna det som var helgat åt Herren. På kungens befallning tillverkades en kista som sattes utanför porten till Herrens hus. Sedan gick ett påbud ut i Juda och Jerusalem, att alla skulle komma till Herren med den skatt som Guds tjänare Mose hade pålagt Israel i öknen. 10 Alla furstarna och allt folket kom med sina bidrag med glädje och lade dem i kistan tills den blev full.

11 När tiden var inne bars kistan genom leviternas försorg till särskilda granskningsmän som skulle räkna pengarna, och de såg att det var mycket pengar i den. Då kom kungens sekreterare och översteprästens tillsyningsman och tömde kistan och bar den tillbaka till sin plats. Så gjorde de dagligen och samlade in mycket pengar. 12 Kungen och Jojada gav pengarna till de män som utförde arbetet i Herrens hus. De anställde stenhuggare och timmermän för restaureringen av Herrens hus, samt järn- och kopparsmeder för dess reparationsarbeten.

13 Arbetarna satte igång med arbetet, och reparationerna utfördes väl genom deras försorg. De återställde Guds hus till dess ursprungliga skick och förstärkte det. 14 När de var färdiga, bar de fram pengarna som var över till kungen och Jojada. Av dem gjordes föremål till Herrens hus, för gudstjänsten och offren, skålar och andra guld- och silverföremål.

Så länge Jojada levde offrades dagligen brännoffer i Herrens hus. 15 Jojada blev gammal och mätt på att leva, och han dog vid 130 års ålder. 16 Han begravdes bland kungarna i Davids stad, eftersom han hade gjort så mycket gott i Israel, för Gud och för hans tempel.

Guds dom drabbar Joash

(2 Kung 12:17-21)

17 Men efter Jojadas död, kom furstarna i Juda till kungen och visade vördnad, och han lyssnade till dem. 18 De övergav Herren, sina fäders Gud, och tillbad asheror och avgudar. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem på grund av denna deras skuld. 19 Herren sände profeter för att föra dem tillbaka till honom, och de varnade dem, men folket ville inte lyssna.

20 Då kom Guds Ande över Sakarja, prästen Jojadas son. Han ställde sig framför folket och talade till dem: ”Så säger Gud: ’Varför är ni olydiga mot Herrens bud, till er egen olycka? Eftersom ni har övergett Herren, har han också övergett er.’ ”

21 De formade en sammansvärjning mot honom och på kungens befallning stenade de honom till döds på förgården till Herrens hus. 22 Kung Joash tänkte inte på den välvilja Sakarjas far Jojada hade visat mot honom, utan dödade hans son. När han dog sa han: ”Må Herren se detta och göra dem ansvariga!”

23 Vid årsskiftet kom den arameiska hären mot Joash. De kom till Juda och Jerusalem, dödade alla folkets ledare, och allt sitt krigsbyte skickade de till kungen i Damaskus. 24 Den arameiska hären hade bara kommit med en liten skara, men Herren lät en mycket större armé falla i deras händer. Eftersom de hade övergett Herren, sina fäders Gud, verkställdes domen över Joash.

25 När araméerna drog sig tillbaka, lämnade de Joash svårt sårad. Då sammansvor sig hans närmaste män för att döda honom, därför att han hade dödat prästen Jojadas son. De dödade honom i hans säng. Så dog han, och han begravdes i Davids stad, men inte i kungagravarna. 26 De som sammansvurit sig mot honom var Savad, son till ammonitiskan Shimat, och Josavad, son till moabitiskan Shimrit.

27 Om Joash söner och de många profetiorna över honom och om renoveringen av Guds hus finns skrivet i tilläggsskriften till boken om kungarna.

Hans son Amasja blev kung efter honom.