19 (A) Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrata, det vill säga Betlehem.

Read full chapter

35 Alla hans söner och döttrar kom för att trösta honom, men han ville inte låta sig tröstas utan sade: ”Jag ska med sorg fara ner i dödsriket till min son.” Så grät hans far över honom.

Read full chapter

(A) På nödens dag söker jag Herren,
    om natten är min hand utsträckt
        utan att tröttna.
    Min själ vägrar låta sig tröstas.

Read full chapter

20 (A) Mitt tält är förstört
        och alla mina tältlinor är avslitna.
    Mina barn har lämnat mig,
        de finns inte mer.
    Ingen är kvar
        som kan slå upp mitt tält
    och sätta upp mina tältdukar,

Read full chapter

18 (A) Ett skri hörs i Rama,
        gråt och bitter klagan:
    Rakel gråter över sina barn,
        och hon vägrar låta sig tröstas,
            för de finns inte mer.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:18 Jer 31:15. Rakels grav ligger än idag i utkanten av Betlehem (1 Mos 35:19).