Add parallel Print Page Options

En oskyldig mans bön om Guds dom

En klagosång[a] av David, som han sjöng till Herren för benjaminiten Kushs skull.

Herre, min Gud, till dig tar jag min tillflykt,
    rädda mig från mina förföljare, befria mig!
Låt dem inte riva mig som lejon
    och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.

Herre, min Gud, om jag har gjort detta,
    om jag har handlat fel,
om jag har lönat min vän med ont
    och plundrat min ovän utan orsak,
låt då fienden förfölja mig och hinna upp mig,
    trampa mitt liv till marken
    och lägga min ära i stoftet. Séla

Herre! Res dig i din vrede,
    stå upp mot mina fienders raseri!
Vakna upp, min Gud,
    du som bestämmer domen.
Samla alla folken runt omkring dig,
    regera över dem från höjden!
Herren är den som dömer folken.
Döm mig, Herre,
    efter min rättfärdighet,
    efter min integritet.
10 Gör slut på de gudlösas ondska,
    låt den rättfärdige stå fast!
    Den som prövar sinne och känslor[b] är en rättfärdig Gud.

11 Gud är min sköld,
    han räddar de rättsinniga.
12 Gud dömer i rättfärdighet,
    Gud ger uttryck för sin vrede varje dag.
13 Om någon inte vill vända om,
    slipar han sitt svärd,
    spänner sin båge,
14 gör sitt dödande vapen redo
    och tar fram sina brinnande pilar.

15 Se, denne är havande med orätt,
    han avlar ofärd och föder lögn.
16 Han gräver en grop och gör den djup
    men faller själv i den grop han grävt.
17 Olyckan han planerat kommer över honom själv,
    våldet drabbar hans eget huvud.

18 Jag vill prisa Herren för hans rättfärdighet.
    Jag vill lovsjunga Herrens, den Högstes, namn.

Footnotes

  1. 7:1 Den hebreiska termen förekommer endast här och dess exakta betydelse är inte känd. Bakgrunden till sången är inte heller känd, eftersom benjaminiten Kush inte står omtalad någon annanstans.
  2. 7:10 sinne och känslor, ordagrant hjärtan och njurarna. Hjärtat betraktades som säte för människans medvetna, intellektuella liv, och njurarna (inälvorna) stod för känslorna.