Add parallel Print Page Options

En bön om beskydd, tacksägelse för räddning

28 Av David.

Jag ropar till dig, Herre.
    Min klippa, var inte stum mot mig.
Om du förblir tyst mot mig,
    blir jag lik dem som går ner till graven.
Hör mina böner, när jag ropar till dig om hjälp
    och sträcker mina händer mot det allra heligaste.

Släpa inte bort mig
    tillsammans med de onda och de som gör orätt,
de som talar så vänligt till sina grannar
    men går i onda tankar.
Löna dem efter deras handlingar
    och efter deras onda gärningar.
Löna dem efter vad de gjort,
    ge dem vad de förtjänar!

De bryr sig inte om Herrens gärningar,
    om allt han har gjort.
Han ska riva ner dem
    och inte bygga upp dem igen.

Välsignad är Herren,
    för han har lyssnat till mina böner!
Herren är min styrka och min sköld.
    Jag förtröstade på honom, och han hjälpte mig.
Glädjen bubblar nu i mitt hjärta,
    och med min sång vill jag prisa honom.

Herren är sitt folks styrka
    och en räddnings fästning för sin smorde.
Rädda ditt folk och välsigna din arvedel!
    Led dem som en herde,
och bär dem för evigt!