Klagan över växande ondska

12 För körledaren, till sheminít.[a]

En psalm av David.

(A) Fräls, Herre!
    De fromma är borta,
        de trofasta är försvunna
            bland människors barn.
(B) De ljuger för varandra,
    de talar med hala läppar
        och dubbelt hjärta.
(C) Herre, utrota alla hala läppar
    och tungan som talar stora ord,
(D) dem som säger:
    "Med vår tunga har vi makt,
        våra läppar är med oss.
    Vem är herre över oss?"[b]

(E) "De svaga förtrycks
        och de fattiga klagar –
    nu griper jag in", säger Herren,
        "jag ska ge frälsning
            åt den som längtar efter det[c]."
(F) Herrens ord är rena ord,
    silver luttrat i degel av jord,
        renat sju gånger.
Du, Herre, ska bevara dem,
    du ska för evigt beskydda dem[d]
        från detta släkte.
Runt omkring går gudlösa fram,
    när det usla hålls högt
        bland människors barn.

Footnotes

  1. 12:1 sheminít   Musikalisk term, ordagrant "den åttonde". Antingen en åttasträngad lyra eller en lägre basoktav (i 1 Krön 15:20-21 kontrasterat mot alamót, ev sopran).
  2. 12:5 tunga … läppar   Båda dessa ord kan användas i betydelsen "språk".
  3. 12:6 den som längtar efter det   Annan översättning: "den som blir föraktad".
  4. 12:8 beskydda dem   Andra handskrifter (så Septuaginta): "beskydda oss".