Add parallel Print Page Options

Job ifrågasätter Guds handlande

14 Vad svag människan är, och hur kort är inte hennes liv, fyllt av bekymmer!

Hon blomstrar så vackert för ett ögonblick, sedan vissnar hon. Som skuggan från ett snabbt passerande moln försvinner hon.

Måste du vara så sträng mot svaga människovarelser och kräva räkenskap av dem?

Hur kan du begära renhet hos en som är född i orenhet?

Du har gett människan ett så kort liv, ett bestämt antal månader är allt du gett henne! Inte en stund längre, verkar det.

Kan du då inte låta henne få leva lite i fred? Vänd bort din blick från henne och unna henne lite ro, innan hon dör!

Det finns alltid hopp för ett träd. Om det blir nerhugget, skjuter det skott, och nya grenar växer upp.

8-9 Även om dess rot har varit länge i jorden och dess stubbe tynat bort, kan det spira och knoppas igen som en ny planta, bara det får vatten.

10 Men när en människa dör och begravs, vart tar hon då vägen?

11-12 Som vattnet dunstar bort från en sjö, och som en flod torkar ut, så lägger sig en människa ner för att dö och reser sig inte förrän himlarna inte längre finns till. Hon väcks inte upp ur sin sömn.

13 Om du ändå ville gömma mig i döden och glömma bort mig tills din vrede har gått över. Men jag önskar att du någon gång skulle komma ihåg mig igen!

14 Om en människa dör, kan hon då få liv igen? Den frågan ger mig hopp, så att jag i all min ångest kan vänta mig något nytt av döden!

15 Då skulle du kalla på mig och jag skulle komma. Du skulle längta efter din skapelse.

16 Då kommer du att räkna mina dagar, men inte mina synder.

17 Mina överträdelser kommer att samlas ihop, och du kommer att gömma dem för alltid.

18-19 Bergen vittrar sönder och försvinner. Vattnet mal stenen till sand. Vattenströmmarna sköljer bort den goda jorden. På samma sätt är det med människan, allt hennes hopp utplånas.

20-21 Du slår ner henne för alltid, och hon försvinner från scenen. Hon åldras och sedan skickar du bort henne. Hon får aldrig veta om hennes söner blir hedrade som stora män eller om de blir föraktade och möter besvikelser.

22 Bara sorg och smärta väntar henne.