10 (A) Ve dem som stiftar

        orättfärdiga lagar
    och skriver orätta skrivelser
(B) för att förvrida rättvisan
        för de nödställda
    och beröva de förtryckta
        i mitt folk deras rätt,
    för att göra änkor till sitt byte
        och plundra de faderlösa.
(C) Vad ska ni göra
        på räkenskapsdagen
    när förödelsen kommer
        fjärran ifrån?
    Till vem ska ni fly
        för att få hjälp,
    och var ska ni göra av
        era rikedomar[a]?
(D) Den som inte faller på knä
            bland fångar
        måste falla bland de dräpta.
    Med allt detta upphör inte
            hans vrede,
        hans hand är ännu uträckt.

Guds dom över Assyrien

(E) Ve över Assur, min vredes ris!
    Staven i hans hand är min harm.
(F) Jag sände honom
    mot ett gudlöst folk,
        mot ett folk jag är vred på.
    Jag befallde honom
        att plundra och ta byte
    och trampa ner dem
        som smuts på gatorna.
Men så menade inte han,
        i sitt hjärta tänkte han inte så.
    Hans hjärta ville förgöra
        och utrota många folk,
för han säger:
    "Är inte alla mina furstar kungar?
(G) Gick det inte Kalno som Karkemish,
    Hamat som Arpad
        och Samaria som Damaskus?[b]
10 Min hand har drabbat
        andra gudars riken
    som hade fler[c] gudabilder
        än Jerusalem och Samaria.
11 Skulle jag då inte göra med Jerusalem
        och dess gudabilder[d]
    som jag har gjort med Samaria
        och dess gudar?"

12 (H) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. 13 För han säger:

"Detta har jag gjort

        med min starka hand
    och min vishet,
        för jag är så klok!
    Jag flyttade folkens gränser
        och plundrade deras skatter,
    som den mäktige
        störtade jag härskarna.
14 Min hand fann folkens skatter
        som i ett fågelbo[e],
    jag samlade ihop hela jorden
        som man tar övergivna ägg.
    Ingen rörde en vinge,
        öppnade näbben eller pep.

15 Ska yxan höja sig över honom
        som hugger med den,
    eller sågen förhäva sig över honom
        som använder den?
    Som om käppen kunde svinga
        honom som lyfter den,
    eller staven lyfta
        honom som inte är av trä!

16 Därför ska Herren Gud Sebaot
    sända en tärande sjukdom
        bland hans feta män,
    och under hans härlighet
        ska det brinna en brand
            som en brinnande eld.
17 (I) Och Israels ljus
    ska vara som en eld,
        hans Helige som en låga,
    och den ska bränna och förtära
        hans törnen och tistlar,
            allt på samma dag.
18 Han ska helt göra slut
    på hans härliga skog
        och fruktträdgård.
    Det ska bli som när en sjuk
        tynar bort.
19 De träd som blir kvar i skogen
        ska vara lätträknade,
    ett barn kan skriva upp dem.

20 (J) På den dagen ska Israels rest
        och de räddade av Jakobs hus
    inte längre stödja sig
        på honom som slog dem.
    I trohet ska de stödja sig
        Herren, Israels Helige.
21 En rest ska vända om[f],
        en rest av Jakob,
    till Gud den Mäktige.[g]
22 (K) För även om ditt folk, Israel,
        vore som havets sand,
    så ska bara en rest av det
        vända om.
    Förödelse är beslutad,
        en rättfärdig störtflod.[h]
23 (L) Förödelse och beslutad straffdom
    ska Herren Gud Sebaot
        låta drabba hela landet.

24 (M) Därför säger Herren Gud Sebaot så:
    Mitt folk som bor i Sion,
        var inte rädda för Assur.
    Han kommer att slå dig med riset
        och höja sin stav mot dig,
            som i Egypten.
25 (N) För ännu en liten tid
        så upphör vreden mot dig,
    och min vrede ska vända sig
        till deras fördärv.
26 (O) Herren Sebaot ska svänga
        sitt gissel över dem,
    som när han slog Midjan
        vid Orebsklippan.[i]
    Han ska åter höja sin stav
        som han räckte ut över havet,
            som i Egypten.[j]
27 På den dagen ska hans börda
    tas bort från dina axlar
        och hans ok från din nacke,
    för oket ska brista
        på grund av fetman.

28 Han kommer över Ajat,
        drar fram genom Migron.
    I Mikmas lämnar han sin tross.[k]
29 De drar fram genom passet,
        tar nattkvarter i Geba.
    Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30 Ropa högt, dotter Gallim!
    Lyssna, Laisha!
        Arma Anatot!
31 Madmena flyr,
    Gibeons invånare söker skydd.
32 Samma dag gör han halt i Nob.
    Han svingar sin hand
        mot dottern Sions berg,
            mot Jerusalems höjd.

33 (P) Se, Herren Gud Sebaot
    ska hugga av den lummiga kronan
        med våldsam kraft.
    De resliga stammarna ska fällas,
        de höga träden störta ner.
34 Han ska fälla snårskogen med järn,
    och Libanon ska falla
        för den Mäktige.

Footnotes

  1. 10:3 era rikedomar   Ordagrant: "er härlighet".
  2. 10:9 Kalno etc   Syriska städer som erövrats 740-717 f Kr, uppräknade från norr till söder.
  3. 10:10 fler   Annan översättning: "bättre".
  4. 10:11 Jerusalem … gudabilder   Avfälliga israeliters avgudar (se t ex 2 Kung 18:4, 2 Krön 28:24f).
  5. 10:14 som … ett fågelbo   Jfr Sanheribs skryt i noten till 2 Kung 19:36.
  6. 10:21 En rest ska vända om   Hebr. sheár jashúb, namnet på Jesajas son (7:3).
  7. 10:21 Gud, den Mäktige   Hebr. El Gibbór, samma namn som för Messias i 9:6 ("Mäktig Gud").
  8. 10:22 Citeras i Rom 9:27 som profetia om Guds frälsningsplan för Israel.
  9. 10:26 slog Midjan vid Orebsklippan   Guds räddning genom Gideon (Dom 7:22, 25).
  10. 10:26 stav … över havet, som i Egypten   Vid delningen av Röda havet i 2 Mos 14:16f.
  11. 10:28 Ajat etc   Orter från ca 1,5 mil norr om Jerusalem och söderut fram till staden.