Add parallel Print Page Options

Syner: domar och löften

(1:1—5:30)

Budskap till ett upproriskt folk

Detta är de syner som Jesaja, Amos[a] son, såg om Juda och Jerusalem, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda.

Hör, himlar, och lyssna, jord,
    för Herren talar.
”Barn som jag har fostrat och vårdat
    har vänt sig emot mig.
Oxen känner sin ägare
    och åsnan sin herres krubba,
men Israel känner inget,
    mitt folk förstår inte.”

Ve detta syndiga folk,
    tyngt av skuld,
de gudlösas avkomma,
    dessa vanartiga barn.
De har övergett Herren,
    föraktat Israels Helige
och vänt honom ryggen.

Har ni inte blivit tillräckligt slagna,
    när ni fortsätter med ert trots?
Hela huvudet är sjukt
    och hela hjärtat försvagat.
Från foten till huvudet finns det ingenting helt,
    bara blåmärken, ärr och infekterade sår,
som inte är urkramade,
    som är utan förband,
som inte är behandlade med olja.

Ert land ligger i ruiner,
    och era städer är nerbrända.
Medan ni ser på förtär främlingar era åkrar.
    Landet ligger skövlat som efter främlingars framfart[b].
Dotter Sion har lämnats
    som en hydda i en vingård
eller ett vaktskjul på gurkfältet,
    som en belägrad stad.
Om härskarornas Herre inte hade lämnat en liten rest av oss,
    hade vi blivit som Sodom
och skulle likna Gomorra.

10 Lyssna till Herrens ord, ni Sodoms furstar,
    hör vår Guds lag, ni Gomorras folk!
11 ”Vad angår mig alla era slaktoffer?
    säger Herren.
Jag har fått nog av brännoffer av baggar
    och av det feta från gödda djur.
Jag har ingen glädje av blodet
    från tjurar, lamm och getter.
12 Vem har begärt av er,
    att ni ska klampa in så här över mina förgårdar,
    när ni kommer inför mig?
13 Sluta att komma med era meningslösa offer,
    offerröken är avskyvärd för mig.
Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider –
    jag står inte ut med era sammankomster!
    De är besudlade med orätt.
14 Jag hatar era nymånadsfester och högtider,
    de har blivit en börda för mig,
    och jag orkar inte bära den.
15 När ni sträcker upp era händer
    döljer jag min blick.
Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte.

Era händer är täckta med blod.

16 Tvätta er, bli rena!
    Låt mig slippa se era onda gärningar,
    sluta upp med er ondska!
17 Lär er att göra det goda,
    sök rättvisa.
Uppmuntra den förtryckte[c],
    ställ upp för faderlösa,
och för änkans talan.

18 Kom och låt oss göra upp med varandra!”
    säger Herren.
”Även om era synder är blodröda
    ska de bli vita som snö,
även om de är purpurröda
    ska de bli vita som ull.
19 Om ni är villiga att lyda mig,
    ska ni få äta av landets goda.
20 Men om ni vägrar och är upproriska,
    kommer ni att förgöras med svärd.” Herren har talat.

Sions berg

21 Se, hur den trogna staden blivit en hora!
    Den var full av rätt,
och rättfärdighet bodde därinne,
    men nu bor där bara mördare.
22 Ditt silver har blivit slagg,
    ditt vin är utspätt med vatten.
23 Dina ledare är upprorsmakare
    och vänner med tjuvar.
Allesammans tar de mutor
    och jagar efter vinning.
De bryr sig inte om att försvara den faderlöse,
    och änkors sak tar de sig inte an.

24 Därför säger Herren, härskarornas Herre,
    Israels mäktige:
”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender,
    och min hämnd ska drabba mina motståndare.
25 Jag ska vända min hand mot dig,
    smälta bort ditt slagg som med lut
och avlägsna all din orenhet.
26     Sedan ska jag ge dig domare,
sådana som du en gång hade,
    och rådgivare som de du hade förr.
Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’
    och ’den trogna staden.’ ”

27 Genom rätt ska Sion räddas,
    genom rättfärdighet de som vänder åter.
28 Men överträdarna och syndarna ska gå under,
    de som överger Herren ska förgås.

29 ”Då ska ni få skämmas
    över de ekar som var er lust
och vanhedras för de lundar
    som ni har utvalt.
30 Ni ska bli som en terebint med vissnade löv,
    som en lund utan vatten.
31 Den mäktige ska bli som fnöske
    och hans ogärningar som en gnista.
Tillsammans ska de brinna upp i en eld
    som ingen kan släcka.”

Footnotes

  1. 1:1 Inte profeten Amos (Am 1:1); de hebreiska namnen stavas olika.
  2. 1:7 Eller möjligen Sodom; de hebreiska orden liknar varandra. Sodom som ödeläggelsens symbol återkommer i v. 9, vilket ibland har ansetts tala för denna läsart.
  3. 1:17 Uppmuntra den förtryckte är en osäker översättning; grundtextens innebörd är osäker. Ev: Led förtryckaren på rätt väg.