Profetia mot kungen i Tyrus

28 Herrens ord kom till mig. Han sade: "Du människobarn, säg till fursten i Tyrus:

Så säger Herren, Herren:

Ditt hjärta är högmodigt
    och du säger: Jag är en gud,
jag tronar på en gudatron
    mitt ute i havet.
Ändå är du bara en människa och inte en gud,
hur mycket du än i ditt hjärta
    tycker dig vara en gud.
Se, du menar dig vara visare än Daniel,
ingen hemlighet är dold för dig.
Genom din visdom och ditt förstånd
har du blivit rik,
    guld och silver har du samlat i dina förrådshus.
Genom stor visdom med vilken du bedrev din handel
har du ökat din rikedom,
    och så har ditt hjärta blivit högmodigt
för din rikedoms skull.

Därför säger Herren, Herren så:
    Eftersom du menar att dina tankar är Guds tankar,
se, därför skall jag låta främlingar komma mot dig,
de grymmaste folk.
    De skall dra sina svärd mot din visdoms skönhet
och orena din glans.
De skall störta ner dig i graven,
    och du skall dö en våldsam död
mitt ute i havet.
Skall du då säga till den som dräper dig:
'Jag är en gud',
    du som är en människa och inte en gud,
i händerna på den som genomborrar dig?
10 Du skall dö som de oomskurna dör
för främlingars hand.
    Ty jag har talat,
säger Herren, Herren."

11 Herrens ord kom till mig. Han sade: 12 "Du människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom:

Så säger Herren, Herren:

Du var en mönsterbild av fullkomlighet,
full av visdom och fullkomlig i skönhet.
13 I Eden, Guds lustgård, var du,
    höljd i alla slags ädelstenar:
karneol, topas och kalcedon,
    krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd.
    Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade,
framställda den dag du skapades.
14 Du var en smord, beskyddande kerub,
och jag hade satt dig på Guds heliga berg.
Där gick du omkring bland gnistrande stenar.
15 Du var fullkomlig på alla dina vägar
från den dag då du skapades,
    till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handel
    fylldes du med våld,
och du syndade.
    Därför drev jag dig bort från Guds berg
och förgjorde dig, du beskyddande kerub
mitt bland de gnistrande stenarna.

17 Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet,
och du fördärvade din visdom på grund av din prakt,
kastade jag ner dig till jorden
    och utlämnade dig åt kungar till att beskådas.
18 Genom dina många missgärningar och din oärliga handel
vanhelgade du dina helgedomar.
    Därför lät jag eld gå ut från dig,
och den förtärde dig.
    Jag gjorde dig till aska på marken
inför alla som såg dig.
19 Alla som kände dig bland folken
    häpnade över dig.
Du fick ett fasansfullt slut
    och du skall inte mer finnas till."

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig. Han sade: 21 "Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det 22 och säg:

Så säger Herren, Herren:

Se, jag skall komma över dig, Sidon,
och förhärliga mig i dig.
    Man skall inse att jag är Herren,
när jag dömer henne
    och bevisar mig helig i hennes mitt.
23 Jag skall sända pest över henne
    och blod på hennes gator,
och inne i henne skall döende män falla för svärd,
som skall drabba henne från alla sidor.
Och man skall inse att jag är Herren.

24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

25 Så säger Herren, Herren: När jag samlar Israels hus från de folk där de är kringspridda, skall jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon, och de skall sedan bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob. 26 De skall bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de skall bo i trygghet, när jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de skall inse att jag är Herren, deras Gud."