Add parallel Print Page Options

Asa glömmer Herren

16 I det trettiosjätte året av kung Asas regering förklarade kung Baesa i Israel krig mot honom och byggde befästningen i Rama för att kunna kontrollera vägen till och från Juda.

Asa tog då allt silver och guld som fanns i templet och palatset och sände det till Arams kung Ben-Hadad i Damaskus med detta budskap:

Låt oss förnya den allians som fanns mellan din far och min far. Ta emot detta silver och guld och bryt dina förbindelser med Israels kung Baesa, så att han låter mig vara i fred.

Ben-Hadad gick med på kung Asas förslag och sände sin armé mot Israel. De intog städerna Ijon, Dan och Abel-Maim och alla förrådsstäderna i Naftali.

Så snart Baesa, Israels kung, hörde vad som hade hänt, avslutade han bygget i Rama och drog sig tillbaka därifrån.

Då gick kung Asa och folket i Juda ut till Rama och tog hand om allt byggnadsmaterial som lämnats kvar, sten och timmer, och använde det för att bygga upp Geba och Mispa.

Ungefär vid den tiden kom profeten Hanani till kung Asa och sa till honom: Eftersom du har vänt dig till Arams kung i stället för till Herren, din Gud, har du förlorat möjligheten att besegra Aram.

Kommer du inte ihåg vad som hände med den stora etiopiska armén med alla dess vagnar och ryttare? Den gången litade du på Herren, och han överlämnade dem alla i din hand.

Herren vakar över hela jorden, och hans ögon ser allt. Han visar sin stora makt genom att hjälpa de människor vars hjärtan är fullkomliga inför honom. Vilken dåre du har varit! Från och med nu kommer du ständigt att få uppleva krig.

10 Asa blev så rasande på profeten att han kastade honom i fängelse. Samtidigt började han att brutalt förtrycka folket och det drabbade många hårt.

11 Allt övrigt om Asa och hans liv finns skrivet i Israels och Juda kungars krönikor.

12 Under det trettionionde året av sin regering fick Asa en allvarlig sjukdom i sina fötter, men han vände sig inte till Herren med sitt problem, utan sökte bara hjälp av läkare.

13-14 Han dog i det fyrtioförsta året av sin regering och blev begravd i den klippgrav, som han hade låtit hugga ut åt sig i Jerusalem. Han blev lagd på en bädd som var täckt av välluktande kryddor och oljor, och man tände en stor eld till hans ära.